Så ska Nordens arbetsmarknader klara framtidens kriser

Under arbetet med rapporten uppstod ytterligare två kriser, först Rysslands invasion av Ukraina, med miljontals flyktingar som följd och därefter en energikris som lett till hög inflation. En av slutsatserna i rapporten är att förmågan att fatta snabba beslut är av stor betydelse. Det underlättas i Norden av trepartssamarbetet.

”Det täta samarbetet med arbetsmarknadens parter var ett slående och positivt inslag i hur de nordiska länderna tacklade krisen,” enligt rapporten, som fått namnet ”Nordic lessons for an Inclusive Recovery?”.

Rapporten har initierats av Nordiska ministerrådet och presenterades av det isländska ordförandeskapet på en konferens i Reykjavik under torsdagen, där både den isländske arbetsmarknadsministern Guðmundur Ingi Guðbrandsson, OECD:s chef för sysselsättningsfrågor Stefano Scarpetta, samt generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet, Karen Ellemann deltog. 

Enligt rapporten ökade arbetslösheten snabbare i Norden under pandemin än i de flesta europeiska länder, och i synnerhet i Island, men samtidigt återhämtade sig ekonomin i Norden snabbare än den gjorde i genomsnittet av OECD-länderna.

Återhämtningen var anmärkningsvärt snabb jämfört med finanskrisen 2008, där det tog många år innan de nordiska länderna nådde samma sysselsättningsnivåer som de hade innan krisen.

”Jämfört med OECD som helhet föll bnp mindre i de nordiska länderna när Covid 19-krisen var som värst och ökade snabbare under återhämtningen. 

De största bnp-ökningarna skedde i Danmark (+5,5%) och Sverige (+5,1%)”, enligt rapporten.

-    De nordiska länderna använde sig av en bred palett av politiska åtgärder, där det som prioriterades var att skydda jobben och löntagarnas inkomster. Erfarenheterna ger värdefull kunskap inte bara för att möta kriser i framtiden, utan också för att skapa mer motståndskraftiga och inkluderande arbetsmarknader i framtidens Norden, säger Stefano Scarpetta, OECD:s chef för sysselsättningsfrågor.

I rapportens titel är det ett frågetecken. Det kan syfta på om återhämtningen verkligen varit inkluderande. Som i många andra länder var det i Norden skillnader mellan vilka grupper som drabbades hårdast. Ungdomar, lågutbildade och invandrare hörde till dem som krisen fick störst konsekvenser för. 

Men tack vare den snabba återhämtningen så hade en stor del av de konsekvenserna jämnats ut i början av 2022.

-    Det är positivt att rapporten visar att vår modell med ett socialt skyddsnät fungerar som en form av stöd och bidrar till att utsatta grupper inkluderas på arbetsmarknaden, speciellt när krisen slår till, säger Guðmundur Ingi Guðbrandsson, arbetsmarknadsminister på Island. 

Krisen drabbade inte män och kvinnor särskilt olika, enligt rapporten, vilket många befarade skulle ske inledningsvis. Dock arbetade kvinnor mer från hemmet än männen.

Det kan finnas aspekter på hur krisen drabbade jämställdheten på arbetsmarkanden, något som rapporten inte sett på, poängterar den isländska ministern:

-  Under nedstängningarna verkar det som om gamla familjemönster återuppstod, vilket gjorde att det var svårare för kvinnorna att utföra sina professionella jobb. Jag tror att en av de lärdomar som kan dras för politikerna är att vara extra varsamma för att förhindra att kriser i framtiden också leder till oförutsedda könsklyftor, säger Guðmundur Ingi Guðbrandsson.

•    Se till att det finns processer för att snabbt anpassa regler och arbetsmarknadsåtgärder till den nya situationen 

•    Koncentrera insatserna för att bevara jobb till de företag som har störst likviditetsproblem. Företagen kan betala tillbaka stödet när krisen är mindre akut.

•    Snabba på informationsutväxlingen och ge arbetsförmedlingarna bättre tillgång till data så att vidareutbildningar sker där de behövs bäst .