Krisen kan bli en ny vår för plattformsarbete i Norden

I början av pandemin blev det folktomt på gatorna i de nordiska storstäderna – med undantag för alla cykelbud med stora vadderade ryggsäckar som levererade mat hem till folk. På ryggsäckar stod det Foodora, Wolt och Uber Eats – namn på plattformsföretag som är nischade på matleveranser.

Under ett par månaders lock-down växte företagen snabbt och ropade efter fler matleverantörer.  Samtidigt ökade debatten om matbudens säkerhet och deras möjlighet till ersättning om de blev sjuka.

Plattformsekonomin beskrivs ibland som en innovativ och dynamisk tjänstesektor som kan erbjuda nya inkomstkällor och möjligheter till entreprenörskap och flexibelt arbete.

Men det innovativa och flexibla har också en baksida.

- Krisen har illustrerat risker och osäkerhet förknippade med plattformsarbetet. De som tar sådana uppdrag ses ofta som självständiga företagare. Därmed har de inte samma rätt som anställda till sjuklön, a-kassa och en god arbetsmiljö, säger Sigurd Oppegaard, arbetslivsforskare på Fafo och doktorsgradsstipendiat i sociologi vid Universitetet i Oslo.

Tillsammans med ett nordiskt forskarlag har han just publicerat rapporten:

Den handlar om hur plattformsarbetet utvecklats i Norden det senaste decenniet, och på vilket sätt det utmanar den nordiska arbetslivsmodellen och trygghetssystemen.

Medan de slutfört rapporten har forskarna med stor spänning följt den internationella debatten om plattformsarbetarnas rättigheter under pandemin.

Det har handlat om smittskyddet för Uberförarna, städarna och matkurirerna, men också den ekonomiska tryggheten för de högutbildade frilansskribenterna och översättarna som plötsligt fick vikande efterfrågan – men ofta utan rätt till a-kassa.  

Plattformar finns för att matcha ihop kunder med tjänster inom så väl hög- som lågkvalificerade branscher.  

De första plattformarna dök upp i spåren av den globala finanskrisen 2007-2008. Trots att plattformar som Uber, Hilfr och Foodora funnits i Norden under drygt ett decennium, är de fortfarande ett marginellt fenomen här.

Samtidigt som plattformsekonomin växer i hela världen, räknar forskarna med att mellan 0,3 procent och 2,5 procent av den arbetsföra befolkningen i Norden har jobbat på plattformar det senaste året.  

- Hög sysselsättning och välordnad arbetsmarknad har hindrat plattformsekonomin från att växa. För de allra flesta är ett fast jobb i en vanlig näring mer attraktiv än att gå till plattformarna. Men en långvarig ekonomisk kris och hög arbetslöshet kan skapa en ny vår för plattformsarbetet, säger Sigurd Oppegaard.

Men även utan att veta säkert vad som kommer att ske framöver, tycker forskarna att det är det viktigt för de nordiska länderna att reglera plattformsarbetet så att det inte leder till social dumpning, osäkra anställningar och skatteflykt.

Ännu finns inga rättsfall i Norden som klargjort huruvida plattformsarbetare är anställda eller egenföretagare, och vilka kollektiva rättigheter de har.

Plattformsföretagen utgår ofta från att uppdragstagarna är egenföretagare som själva ska ta ansvar för sin semesterlön, sjuklön och pension. Uppdragstagarna riskerar att hamna i en situation med svagare rättigheter än om de varit anställda.

Plattformsföretagen ser sig inte som arbetsgivare som motparten kan förhandla löner och villkor med. De bestäms av logaritmerna på den digitala plattformen.

- De nordiska myndigheterna och parterna har haft inställningen ”wait and see”. Men även om plattformsarbetet fortfarande är ett marginellt fenomen i Norden, samlar det och förkroppsligar många av de starka trender vi ser på arbetsmarknaden, som digitalisering och nya anställningsformer. Därför är det viktigt att myndigheterna och fackföreningarna svarar med krav på goda arbetsvillkor. Kanske kommer coronakrisen och en potentiell tillväxt av plattformsekonomin att pressa fram sådana svar, säger Sigurd Oppegaard.

Plattformsekonomin verkar hittills inte varit något stort hot mot den nordiska modellen, även om den enligt forskarna skapat ytterligare osäkerhet i branscher som redan präglas av låga löner, sämre arbetsvillkor, högre andel egenföretagande och lägre andel kollektiv organisering – som taxi- och varutransportnäringen samt städbranschen.

Tvärtom verkar den Nordiska modellen både avskräckt och ”tämjt” plattformsföretagen. Trots stora svårigheter att foga in plattformsföretagen i partsmodellen, har nu både norska Foodora och danska Hilfr slutit kollektivavtal med sina matbud respektive städare. Forskarna ser tendenser både till att plattformanra pressar den nordiska modellen, och att den nordiska modellen tämjer plattformarna.

Avtalet med Hilfr innebär att städarna kan bli arbetstagare efter 100 timmars arbete genom plattformen och har rätt till sjuklön, semesterlön och pensionsförmåner.

Norska Foodoraavtalet reglerar löneökningar och ersättning för arbetskläder och utrustning.

- De här avtalen visar att vissa plattformsföretag försöker anpassa sig till den nordiska modellen. Det återstår att se om detta är en tillfällig varumärkesstrategi för att öka plattformarnas trovärdighet bland konsumenter och politiker. Eller om plattformarna tämjts på riktigt, skriver forskarna.  

• Läs mer om rapporten i tidningen Arbetsliv i Norden: "Så gick det när Uber mötte Norden"
• Rapporten lanseras i Oslo den 23 juni med ett seminarium: "Plattformarbeid i de nordiske modellene - før og etter korona". Seminariet går att följa live. Streaming länk kommer. 
• ”Platform work in the Nordic models: Issues, cases and responses” är en delrapport i ett stort forskningsprojekt som sjösattes av de nordiska arbetsmarknadsministrarna 2017.
• Forskningsprojektet heter “Future of Work: Opportunities and Challenges for the Nordic Models” 
• 25 forskare från sju nordiska universitet är involverade i projektet som leds av norska Fafo.
• Slutrapport kommer hösten 2020.