Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Svensk.

Nytt säkerhetsläge på agendan när Nordiska rådet möts

20.01.23 | Nyhed
Riksdagen
Fotograf
Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
Behöver Nordiska rådet förändras för att kunna svara mot den nya säkerhetssituationen? Ska det finnas gemensamma riktlinjer för nordisk utrikes- och säkerhetspolitik? Hur säkerställer vi att det finns mat till alla under kriser? Det är några ämnen som Nordiska rådet diskuterar i Stockholm nästa vecka.

Den 23-24 januari samlas hela Nordiska rådet, vilket inkluderar alla fem partigrupper, de fyra utskotten och presidiet i riksdagen i Stockholm. På sina möten behandlar de olika utskotten medlemsförslag, det vill säga förslag till fördjupat nordiskt samarbete inom olika områden som lämnats in av Nordiska rådets medlemmar.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det nya läget med samtliga nordiska länder snart i Nato genomsyrar flera av medlemsförslagen.

Helsingsforsavtalet kan göras om

Presidiet ska på sitt möte diskutera om det är nödvändigt att uppdatera Nordiska rådets grundstadga, Helsingforsavtalet. Detta för att avtalet bättre ska kunna spegla den nuvarande säkerhetspolitiska situationen med krig i Europa och Norden med i Nato. I dag nämner avtalet inte utrikes- och säkerhetspolitik, som numera är bland de viktigaste frågorna för Nordiska rådet.

Helsingforsavtalet undertecknades 1962. Senast Helsingforsavtalet reviderades var 1995. Efter det har Norden, Europa och världen genomgått stora förändringar.

Om och hur Helsingforsavtalet ska uppdateras är även ämnet för Nordiska rådets gemensamma seminarium på tisdag. Syftet med seminariet är att föra inledande diskussioner om en eventuell revidering av Helsingforsavtalet.

Vad är nordiska samarbetes roll?

Presidiet kommer även ta upp ett förslag om att se över Nordiska rådets och ministerrådets roll i förhållande till det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet och göra en “Stoltenberg II” -rapport. Förslaget efterlyser en gemensam nordisk kartläggning av den nuvarande säkerhetssituationen och möjligheter för tätare säkerhetssamarbete i Norden.

På presidiemötet deltar också den isländska samarbetsministern Guðmundur Ingi Guðbrandsson. Anledningen är att ministern och Nordiska rådet nu inleder diskussionerna om Nordiska ministerrådets budget för 2024. Målet är att lägga fram en överenskommen budgetkompromiss i juni 2023.

Samarbete säkerställer mat i kriser

Utskottet för kunskap och kultur tar på sitt möte bland annat upp hur samarbete mellan folkhögskolorna i Norden kan förbättras och ett förslag om att godkänna studentrabatter på resor i hela Norden.

Utskottet för ett hållbart Norden behandlar bland annat ett förslag om en gemensam satsning på nordisk livsmedelssäkerhet. Enligt förslaget visar de senaste årens kriser att livsmedelssäkerheten och självförsörjningsgraden måste förbättras. Om Norden ska klara av framtidens klimatförändringar behövs mer samarbete mellan de nordiska länderna.