Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Islänning leder jobbet för fri rörlighet i Norden 2023

27.02.23 | Nyhed
Siv Friðleifsdóttir.

Siv Friðleifsdóttir, ordförande för Gränshinderrådet 2023.

Photographer
Lisa Wikstrand / Norden.org
Den fria rörligheten i Norden måste prioriteras högre. Det säger Siv Friðleifsdóttir, som är ordförande för det nordiska Gränshinderrådet i år. Hon ser flera utmaningar, men är i grunden optimistisk.

Fri rörlighet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet och grundläggande med tanke på statsministrarnas vision, att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030. Om vi ska nå det målet krävs det handling, enligt Siv Friðleifsdóttir.

- Vi måste prioritera bättre. Man säger att man vill öka mobiliteten, men när det kommer till kritan så måste det finnas mer handlingskraft både i politiken och i ämbetsverken om man ska kunna leverera resultat. Man är upptagen med andra frågor, men vi måste prioritera den fria rörligheten högre, säger Siv Friðleifsdóttir, som kommer från Island.

Utmaning att få stöd

Gränshinderrådets uppgift är i grunden tydlig, rådet ska bidra till att den fria rörligheten i Norden fungerar. I praktiken är det inte alltid så enkelt att lösa de problem som möter dem som jobbar, studerar eller driver företag över de nordiska gränserna.

- Det är en utmaning att få både politikerna och ämbetsverken att prioritera arbetet mot gränshinder högre. Vi har till exempel stött på att politikerna säger att de vill både det ena och det andra, men så dör viljan i ämbetsverken. Vi måste jobba mer för att både politiker och tjänstemän inser nyttan av det nordiska i högre grad. Ju mer kunskap om den nordiska nyttan, desto större chanser är det att man i beredningen av beslut tar hänsyn till det nordiska.

Trycker på beslutsfattare

Gränshinderrådet löser självt inga hinder, utan identifierar olika hinder för den fria rörligheten och trycker på de instanser som konkret kan undanröja dem, ofta nationella regeringar och myndigheter.

Och det hjälper inte alltid att lösa befintliga gränshinder. Minst lika viktigt är det att agera proaktivt. Just nu ser Siv Friðleifsdóttir till exempel med oro på Sveriges planer på en permanent tågstation för gränskontroller vi Öresund.

- Det är vi väldigt tveksamma till. Vi har förståelse för att man vill arbeta mot kriminalitet, men då måste man göra det förnuftigt så att det inte bildas långa köer vid gränsen för pendlarna. Ett initiativ som möjliggör permanenta gränskontroller rimmar illa med vår vision och kan skapa stora problem för tillväxten, inte bara i gränsregionerna utan för hela Norden.

Optimistisk ordförande

I grunden är Siv Friðleifsdóttir optimistisk. Hon tror på resultat, helt enkelt för att de tiotusentals nordbor som lever sina liv över gränserna förväntar sig att den fria rörligheten fungerar. Hon tar digitaliseringen som exempel.

- Jag är ganska optimistisk för jag tror inte att folk kommer att finna sig i en situation där vi till exempel inte löser frågorna kring digitalisering. I dag kan människor inte sköta sina ärenden mellan länderna i det offentliga eftersom vi inte har elektroniskt id som fungerar över gränserna. Jag tror det kommer ett starkt tryck från allmänheten på att länderna måste leverera och finna gränsöverskridande lösningar på detta.

Kickoff för 2023

Gränshinderrådet höll nyligen kickoff i Helsingborg, där riktlinjerna för årets arbete drogs upp. Bland annat enades rådets tio medlemmar om några viktiga temaområden som man ska sätta extra tryck på under 2023.

Där finns digitaliseringen med. Övriga stora temaområden är bland annat skattefrågor och erkännande av yrkeskvalifikationer mellan de nordiska länderna, frågor som berör tiotusentals människor.

Men varför är det så viktigt med fri rörlighet?

- Får vi bort gränshinder blir det bland annat lättare för företag att expandera till grannländerna eller hitta sin kompetensförsörjning på andra sidan gränsen. Näringslivet gynnas, och det blir också lättare och mer attraktivt för folk att ta ett jobb på andra sidan gränsen. Det vinner våra samhällen på, säger Siv Friðleifsdóttir.

 

 

Fakta:

  • Gränshinderrådet är ett politiskt tillsatt men oberoende organ, som har fått i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för såväl enskilda som företag. Gränshinderrådet startade sin verksamhet 2014.
  • Gränshinderrådet samarbetar med bland andra Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge, Grensetjänsten Norge-Sverige och Øresunddirekt.
  • Målet är att rådet ska lösa 5 – 8 konkreta gränshinder per år.
  • Medlemmar i Gränshinderrådet 2023 är: Siv Friðleifsdóttir, Island, Annette Lind, Danmark, Vibeke Hammer Madsen, Norge, Kimmo Sasi, Finland, Sven-Erik Bucht, Sverige, Jens Heinrich, Grönland, John Johannessen, Färöarna Max Andersson, Åland, Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, Kjell-Arne Ottosson, Nordiska rådets representant.
Contact information