Den sociala sektorn behöver kunskap som fungerar i praktiken

16.10.18 | Nyhet
Viden der virker i praksis
Den sociala sektorn måste stärkas för att hålla jämna steg med de utmaningar Norden möter i dag. Det säger den tidigare isländska socialministern Árni Páll Árnason i en ny rapport, som innehåller fjorton förslag till förbättringar och förnyelse av det nordiska samarbetet och arbetet i de olika nordiska länderna inom den sociala sektorn. I centrum står ambitionen att fokusera mer på kunskap som fungerar i praktiken.

Árni Páll Árnason har rådfrågat över 200 företrädare för den sociala sektorn i de nordiska länderna. Det är utgångspunkten för rapporten ”Kunskap som fungerar i praktiken – stärkt nordiskt samarbete inom den sociala sektorn”, som innehåller fjorton förslag för att stärka det nordiska samarbetet inom den sociala sektorn till förmån för Nordens 28 miljoner invånare.Rapporten är resultatet av att Nordiska ministerrådet gav Árni Páll Árnason uppdraget att genomföra en strategisk analys av hur det nordiska samarbetet kan stärkas under de kommande åren. Den 16 oktober presenterar han sina förslag för Sveriges socialminister Annika Strandhäll, som också är ordförande för Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik, samt Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten.

– Rapporten ger oss viktiga bidrag till nästa steg, när vi ska gå från ord till handling och stärka det sociala arbetet i Norden. Många av utmaningarna som tas upp är gemensamma för Norden, och vi känner igen dem i Sverige. Till exempel konsekvenserna av en åldrande befolkning och behovet av kraftfulla insatser för våra mest utsatta invånare. Jag tror att det finns goda möjligheter och fördelar med att vi tar oss an det här tillsammans, säger Annika Strandhäll, ordförande för Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik.         

Overrækkelse af den sociale gennemlysning

Formand for Nordisk Ministerråd for Social- og Helsepolitik Annika Strandhäll og Nordisk Ministerråds generalsekretær, Dagfinn Høybråten modtager gennemlysningen af socialområdet fra udreder og den tidligere islandske socialminister Árni Páll Árnason.

Rapporten ger oss viktiga bidrag till nästa steg, när vi ska gå från ord till handling och stärka det sociala arbetet i Norden. Många av utmaningarna som tas upp är gemensamma för Norden, och vi känner igen dem i Sverige. Till exempel konsekvenserna av en åldrande befolkning och behovet av kraftfulla insatser för våra mest utsatta invånare. Jag tror att det finns goda möjligheter och fördelar med att vi tar oss an det här tillsammans.

 Annika Strandhäll, ordförande för Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik

Dela det som fungerar. Skippa det som inte fungerar.

I rapporten dras slutsatsen att en helt avgörande förutsättning för en stärkt social sektor i framtiden är fokus på kunskap som fungerar i praktiken. Det nordiska samarbetet och de nordiska länderna måste ha ett fast fokus på att leverera i enlighet med den efterfrågan som finns på evidensbaserad kunskap som kan omsättas i konkreta åtgärder med effekt för brukarna. Árni Páll Árnason pekar specifikt på möjligheten att i högre grad systematisera de befintliga nordiska samarbetsforumen och organisationerna enligt mottot: Dela det som fungerar. Skippa det som inte fungerar.  

Risken är att vi, trots att vi vill främja social innovation, i hög grad fortsätter att producera det vi alltid har producerat, och att vi underskattar behovet av förändring.

Árni Páll Árnason
I flere tilfælde er lykkedes med at inddrage brugergrupper på fx ungeområdet

Nya idéer drunknar i system som bygger på vanetänkande

När Árni Páll Árnason tar på sig de globala glasögonen kan han konstatera att social innovation är på frammarsch i flera länder. Social innovation är ett av de fjorton förslagen till en stärkt social sektor i Norden, men det finns hinder. Systemen inom den sociala sektorn är inte tillräckligt bra uppbyggda överallt för att ta in nya idéer. Och ofta ställer systemen inte samma kritiska krav på effektivitet på gamla satsningar som på nya.

– Risken är att vi, trots att vi vill främja social innovation, i hög grad fortsätter att producera det vi alltid har producerat, och att vi underskattar behovet av förändring, påpekar Árni Páll Árnason. Han föreslår ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik och Nordiska ministerrådet för hållbar tillväxt för att skapa bättre förutsättningar för social innovation. Ett annat förslag är att uppmuntra social innovation genom att stifta ett pris på området i likhet med Nordiska rådets övriga priser.    

Jag menar att denna rapport sätter fingret på flera viktiga punkter där Norden kan samarbeta för att stärka den sociala sektorn. Och utsikterna är goda för att rapporten kommer att bidra positivt till detta. 

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten

Stor innovativ potential i brukarengagemang 

En viktig poäng i rapporten är att de sociala insatserna måste utgå från den enskilda brukarens behov. Rapporten pekar på att det ofta är motsatsen som gäller. Nämligen att insatserna är producentorienterade och komplexa för brukaren, och att de offentliga systemen inte är tillräckligt samordnade. Men det har också skett avsevärda förbättringar. Till exempel på funktionshinderområdet finns det i dag ett mycket större inflytande än för 30 år sedan. Árni Páll Árnason menar också att frivilligorganisationerna spelar en viktig roll i den sociala sektorn och pekar på att de i flera fall har lyckats engagera brukargrupper på exempelvis ungdomsområdet. Här finns en stor innovativ potential som det nordiska samarbetet kan utveckla, framhåller rapporten.   

Nordiska ministerrådets översyner 

– Jag menar att denna rapport sätter fingret på flera viktiga punkter där Norden kan samarbeta för att stärka den sociala sektorn. Och utsikterna är goda för att rapporten kommer att bidra positivt till detta, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten. Som generalsekreterare har Dagfinn Høybråten varit med om att starta nordiska översyner inom hälsa, arbetsmarknad, energi samt miljö och klimat som en del av Nordiska ministerrådets reformprojekt Nytt Norden. Syftet med reformprojektet är att göra det nordiska samarbetet mer effektivt och inte minst mer politiskt relevant.    

Fjorton förslag som ska stärka den sociala sektorn

Ett mer kunskapsbaserat och efterfrågestyrt nordiskt samarbete inom den sociala sektorn
1. Systematiskt samarbete om kunskap och fungerande insatser inom den sociala sektorn
2. Ett mer efterfrågestyrt samarbete
3. Utveckling av de organisatoriska strukturerna

Centrala teman för nordiskt samarbete inom den sociala sektorn
4. Social innovation
5. Sociala investeringar och förebyggande arbete
6. Sociala insatser med fokus på brukaren
7. Frivilligorganisationer

Stärkt nordiskt samarbete inom barn och unga, utsatta vuxna, äldre samt personer med funktionsnedsättning
8. Utsatta barn och unga
9. Utsatta vuxna
10. Äldre
11. Personer med funktionsnedsättning

Sociala insatser i ett bredare perspektiv
12. Bostads- och socialpolitik
13. Glesbefolkade områden
14. Det internationella samarbetet