Den sociala sektorn behöver kunskap som fungerar i praktiken

Árni Páll Árnason har rådfrågat över 200 företrädare för den sociala sektorn i de nordiska länderna. Det är utgångspunkten för rapporten ”Kunskap som fungerar i praktiken – stärkt nordiskt samarbete inom den sociala sektorn”, som innehåller fjorton förslag för att stärka det nordiska samarbetet inom den sociala sektorn till förmån för Nordens 28 miljoner invånare.Rapporten är resultatet av att Nordiska ministerrådet gav Árni Páll Árnason uppdraget att genomföra en strategisk analys av hur det nordiska samarbetet kan stärkas under de kommande åren. Den 16 oktober presenterar han sina förslag för Sveriges socialminister Annika Strandhäll, som också är ordförande för Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik, samt Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten.

– Rapporten ger oss viktiga bidrag till nästa steg, när vi ska gå från ord till handling och stärka det sociala arbetet i Norden. Många av utmaningarna som tas upp är gemensamma för Norden, och vi känner igen dem i Sverige. Till exempel konsekvenserna av en åldrande befolkning och behovet av kraftfulla insatser för våra mest utsatta invånare. Jag tror att det finns goda möjligheter och fördelar med att vi tar oss an det här tillsammans, säger Annika Strandhäll, ordförande för Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik.       
 

I rapporten dras slutsatsen att en helt avgörande förutsättning för en stärkt social sektor i framtiden är fokus på kunskap som fungerar i praktiken. Det nordiska samarbetet och de nordiska länderna måste ha ett fast fokus på att leverera i enlighet med den efterfrågan som finns på evidensbaserad kunskap som kan omsättas i konkreta åtgärder med effekt för brukarna. Árni Páll Árnason pekar specifikt på möjligheten att i högre grad systematisera de befintliga nordiska samarbetsforumen och organisationerna enligt mottot: Dela det som fungerar. Skippa det som inte fungerar.
 

När Árni Páll Árnason tar på sig de globala glasögonen kan han konstatera att social innovation är på frammarsch i flera länder. Social innovation är ett av de fjorton förslagen till en stärkt social sektor i Norden, men det finns hinder. Systemen inom den sociala sektorn är inte tillräckligt bra uppbyggda överallt för att ta in nya idéer. Och ofta ställer systemen inte samma kritiska krav på effektivitet på gamla satsningar som på nya.

– Risken är att vi, trots att vi vill främja social innovation, i hög grad fortsätter att producera det vi alltid har producerat, och att vi underskattar behovet av förändring, påpekar Árni Páll Árnason. Han föreslår ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik och Nordiska ministerrådet för hållbar tillväxt för att skapa bättre förutsättningar för social innovation. Ett annat förslag är att uppmuntra social innovation genom att stifta ett pris på området i likhet med Nordiska rådets övriga priser.  
 

En viktig poäng i rapporten är att de sociala insatserna måste utgå från den enskilda brukarens behov. Rapporten pekar på att det ofta är motsatsen som gäller. Nämligen att insatserna är producentorienterade och komplexa för brukaren, och att de offentliga systemen inte är tillräckligt samordnade. Men det har också skett avsevärda förbättringar. Till exempel på funktionshinderområdet finns det i dag ett mycket större inflytande än för 30 år sedan. Árni Páll Árnason menar också att frivilligorganisationerna spelar en viktig roll i den sociala sektorn och pekar på att de i flera fall har lyckats engagera brukargrupper på exempelvis ungdomsområdet. Här finns en stor innovativ potential som det nordiska samarbetet kan utveckla, framhåller rapporten. 
 

– Jag menar att denna rapport sätter fingret på flera viktiga punkter där Norden kan samarbeta för att stärka den sociala sektorn. Och utsikterna är goda för att rapporten kommer att bidra positivt till detta, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten. Som generalsekreterare har Dagfinn Høybråten varit med om att starta nordiska översyner inom hälsa, arbetsmarknad, energi samt miljö och klimat som en del av Nordiska ministerrådets reformprojekt Nytt Norden. Syftet med reformprojektet är att göra det nordiska samarbetet mer effektivt och inte minst mer politiskt relevant.