Undervisningskvalitet och klassrumssammansättning påverkar elevernas resultat i Norden
Resultaten tyder på att klassrum med högre undervisningskvalitet och sammansättning av elever som behärskar undervisningsspråket och har tillräckliga förkunskaper och god psykisk hälsa historiskt sett har haft bättre inlärningsresultat.
Studien ”Effective and Equitable Teacher Practice in Mathematics and Science Education. A Nordic Perspective Across Time and Groups of Students” har analyserat data från TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) som samlats in under åren 2011, 2015 och 2019. Data visar att både undervisningskvaliteten och klassrumssammansättningen har försämrats från 2011 till 2019, vilket korrelerar med en nedgång i resultaten över tid.
Framför allt rapporterar färre elever att undervisningen är stödjande och tydlig, medan lärarna fortsätter att rapportera om utmaningar med elevernas bristande förutsättningar, såsom brist på förkunskaper. Denna förändring kan delvis förklaras av en ökad mångfald i klassrummen, som är en följd av betydande invandringsvågor och samhällsförändringar som förändrat klassrumsdemografin i de nordiska länderna.
Lärarutbildningen bör stärkas så att lärarna kan möta dagens heterogena klassrum.
– Läraryrket har blivit alltmer komplext och krävande. Även om lärarens undervisning är av god kvalitet är det en utmaning att undervisa i klasser där många elever kämpar med språket, stör lektionerna eller är trötta och ointresserade. Lärarutbildningen bör stärkas så att lärarna kan möta dagens heterogena klassrum, sammanfattar en av rapportens redaktörer, docent Nani Teig från Universitetet i Oslo.
Åtgärder för att hantera dessa utmaningar kan förhindra att klyftan mellan privilegierade och underprivilegierade elever ökar ytterligare och bevara utbildningskvaliteten och jämlikheten i de nordiska utbildningssystemen. Resultaten av studien visar vikten av satsningar på lärarstöd, tydlighet i undervisningen, kognitiv aktivering i undervisningspraxis och lärarutbildning för att förbättra elevernas inlärningsresultat. Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann menar att resultaten är viktiga för framtidens utbildningspolitik.
Vi är övertygade om att nordiska jämförelser baserade på stora internationella studier av skolresultat och undervisning stöder utvecklingsarbetet med utbildningspolitiken i hela Norden.
– Kvalitativa internationella jämförelsedata är avgörande för evidensbaserat beslutsfattande. Därför har Nordiska ministerrådet finansierat Northern Lights-serien. Vi är övertygade om att nordiska jämförelser baserade på stora internationella studier av skolresultat och undervisning stöder utvecklingsarbetet med utbildningspolitiken i hela Norden, säger Ellemann.
Rapporten är skriven av den internationella organisationen för utvärdering av skolresultat (IEA) och finansierad av Nordiska ministerrådet. Den ingår i ministerrådets Northern Lights-serie.
