Hållbara och hälsosamma matvanor: senaste nytt om de nordiska näringsrekommendationerna
Rune Blomhoff ingick i högnivåpanelen om hälsosamma och hållbara matvanor i den nordiska paviljongen för livsmedelssystem på COP27.
Vad är NNR? Varför är de viktiga?
NNR är en internationell rapport som ger vetenskapsbaserade råd av hög kvalitet för nationella myndigheter. Under flera decennier har NNR fungerat som en viktig vetenskaplig grund för nationell livsmedels- och hälsopolitik i de fem nordiska och tre baltiska länderna. NNR utgör till exempel grunden för nationella näringsrekommendationer, kostråd, livsmedelsmärkning, skatter och regelverk, utbildning, kontroll och forskning. Rekommendationerna har uppdaterats vart åttonde till tionde år i och med att forskningsområdet växer snabbt och det utvecklas mer avancerade metoder för syntetisering av nutritionsforskning. Den nya utgåvan släpps i juni 2023.
Vad skiljer denna rapport från tidigare rapporter?
Den nya utgåvan av NNR (NNR 2022) bygger på den tidigare utgåvans solida grund, men den innehåller också flera förbättringar och tillägg. Metoderna för att sammanställa vetenskapliga rön har förbättrats avsevärt. Metoderna som använts i den nya utgåvan är mycket mer systematiska, öppna och transparenta, med ett stort antal kontroller och avstämningar. Projektet har vuxit avsevärt när det gäller antalet medverkande forskare, som nu närmar sig 400. En annan stor skillnad från tidigare utgåvor är integreringen av hållbarhet. Vi har också lagt till separata bakgrundsartiklar om kolin och kostfibrer. Dessutom har vi utökat avsnittet om livsmedelsbaserade kostråd genom att lägga till 15 nya artiklar om livsmedelsgrupper, utöver måltidsmönster och kostmönster.
Kan du beskriva processen och metoden inför den nya utgåvan?
Under hela det första året av projektperioden utvecklade vi metoder för att sammanställa vetenskapliga rön. Vi definierade metoderna – kriterierna för inkludering och exkludering av vetenskapliga undersökningar med bäst kvalitet – och kallade dessa rapporter ”kvalificerade systematiska undersökningar”. Det handlar ofta om stora tekniska rapporter, vanligtvis flera hundra sidor långa, som täcker specifika snäva forskningsfrågor. I våra kvalitetskontroller av bakgrundsartiklar ingår expertgranskning och offentliga samråd. Före den slutliga utgivningen i juni 2023 kommer över 60 bakgrundsartiklar och de slutliga nordiska näringsrekommendationerna att vara öppna för offentliga samråd under åtta veckor. Våra förbättrade metoder har väckt intresse hos flera stora hälsovårdsmyndigheter runt om i världen, och NNR har inkluderats i en grupp av stora internationella myndigheter i syfte att harmonisera metoder för att utveckla näringsrekommendationer och kostråd.
Vilka är experterna som medverkar i projektet?
Vi har som princip att inte tillkännage namnen på de forskare som bidragit till bakgrundsartiklarna innan de har publicerats. Det finns ett stort intresse från berörda parter, industrier, organisationer och individer, och vi vill inte utsätta forskarna för påverkan eller lobbning. Alla berörda parter uppmanas i stället att kommentera bakgrundsartiklarna under de offentliga samråden så att detta sker på ett öppet och transparent sätt. När artiklarna har publicerats kommer givetvis alla medverkande författare, expertgranskare och referensgrupper att offentliggöras.
Hur arbetar ni med de olika aspekterna av hållbarhet och varför är hållbarhet relevant för NNR?
I uppdraget från Nordiska Ministerrådet ombads vi att införliva hållbarhet i de livsmedelsbaserade kostråden, eftersom livsmedelssystemen (det vill säga alla steg från primärproduktion till matkonsumtion och avfallshantering) har stor betydelse för alla dimensioner av hållbarhet. De globala livsmedelssystemen står till exempel för mer än en tredjedel av alla växthusgasutsläpp och är en av de största orsakerna till förlust av natur och biologisk mångfald. Vi fokuserar särskilt på hur de nordiska och baltiska livsmedelssystemen bidrar till dessa miljöutmaningar. Vi beaktar också de socioekonomiska aspekterna av hållbarhet. Vi har rekryterat ett stort antal hållbarhetsforskare från de nordiska och baltiska länderna för att ta fram bakgrundsartiklar om hållbarhet.
Hur integrerar ni hållbarhet i den nya utgåvan av NNR?
Vi har noggrant övervägt metoderna för att integrera hållbarhet. En matematisk modelleringsmetod har föreslagits, men den är fortfarande inte tillräckligt utvecklad. Metoden omfattar ofta ”svarta lådor” som inte öppet lägger fram skälen för att fastställa sådana riktlinjer. Vi har därför kommit fram till att först se på hälsoresultaten separat innan vi tittar på miljöaspekterna av hållbarhet. Slutligen behandlar vi andra hållbarhetsaspekter. Vi kommer att vara öppna och tydligt ange i slutrapporten huruvida och hur hållbarhetsfrågor påverkat de hälsobaserade riktlinjerna.
I den här utgåvan samarbetar ni med Chatham House. Hur ser ni till att rekommendationerna är tillämpliga i ett nordiskt och baltiskt sammanhang?
Majoriteten av hållbarhetsexperterna i NNR-projektet är från de nordiska och baltiska länderna, och de är mycket kompetenta i de lokala kontexterna. Hållbarhet kan dock inte bara ses i ett lokalt sammanhang. Mer än hälften av de livsmedel vi konsumerar importeras, och vår livsmedelskonsumtion har en enorm inverkan på alla aspekter av hållbarhet i många sårbara regioner i världen. Miljöaspekten måste därför också ses i ett globalt sammanhang. Vi har samarbetat med Chatham House just för att säkerställa denna globala syn i två av de fem bakgrundsartiklarna om hållbarhetsaspekter. Rekryteringen av Chatham House byggde på en omfattande sökning av vetenskaplig och grå litteratur. Vi identifierade flera världsledande oberoende institut med erfarenhet av forskningssyntes inom hållbarhetsområdet. Vi genomförde en ordinär upphandlingsprocess i linje med officiella upphandlingsförfaranden för forskningsprojekt och rekryterade efter noggrant övervägande Chatham House.
Vad kommer att hända efter utgivningen av NNR 2022?
NNR är inga nationella rekommendationer och riktlinjer, utan vetenskapliga råd till nationella myndigheter. Efter det att de nordiska näringsrekommendationerna har färdigställts och lämnats över måste de nationella myndigheterna i de nordiska och baltiska länderna införa de vetenskapliga råden i sin nationella politik. Traditionellt har näringsrekommendationer omvandlats till nationella rekommendationer som sådana. När det gäller de livsmedelsbaserade kostråden finns det vanligtvis större flexibilitet mellan länderna beträffande den exakta formuleringen av råden. Även om den vetenskapliga grunden är densamma måste det lokala sammanhanget också beaktas i livsmedelsbaserade kostråd. När man överväger hållbarhet kanske länderna också vill prioritera saker annorlunda utifrån sina lokala sammanhang.
Vi beaktar också de socioekonomiska aspekterna av hållbarhet. Vi har rekryterat ett stort antal hållbarhetsforskare från de nordiska och baltiska länderna för att ta fram bakgrundsartiklar om hållbarhet.
Om de nordiska näringsrekommendationerna
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) utgör den vetenskapliga grunden för nationella näringsrekommendationer och livsmedelsbaserade kostråd i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Det internationella samarbetet mellan de fem nordiska länderna har resulterat i fem tidigare utgåvor av NNR, varav den första publicerades 1980.
De nordiska näringsrekommendationerna får mycket internationell uppmärksamhet. Den senaste versionen, som publicerades 2012, har laddats ner mer än 100 000 gånger av beslutsfattare, forskare och studenter över hela världen.
Den nya utgåvan av NNR kommer att ges ut i juni 2023. Utöver en uppdatering av rekommendationerna för energi samt makro- och mikronäringsämnen kommer NNR 2022 att erbjuda evidensbaserade plattformar för de nationella livsmedelsbaserade kostråden. Dessutom kommer NNR 2022 att integrera såväl övervikt och fetma som hållbarhets- och miljöfrågor i de livsmedelsbaserade kostråden.
