Nya nordiska näringsrekommendationer ute på offentlig remiss

31.03.23 | Nyhet
Nordiska näringsrekommendationerna
Photographer
Yadid Levy/norden.org
Vilken ny kunskap finns det om matens hälsoeffekter och dess påverkan på miljö och klimat? Bör vi ändra vårt intag av vitaminer och mineraler? Hur mycket frukt och bär bör man äta? Idag går de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna ut på remiss. Rapporten är resultatet av ett fem år långt arbete som har involverat cirka 400 forskare.

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är vetenskapliga rekommendationer som används i de nordiska och baltiska länderna för att utveckla nationella kostråd. Den kommande sjätte upplagan NNR2023 lanseras den 20 juni 2023 och under följande åtta veckor är det möjligt att lämna synpunkter och sakliga inspel på de vetenskapliga rekommendationerna för hälsa och miljömässig hållbarhet. Tidigare har ett 60-tal bakgrundskapitel varit ute på remiss.

Matens effekt på hälsa och hållbarhet

Det nordiska samarbetet om gemensamma näringsrekommendationer är unikt och har pågått sedan 80-talet. Den senaste versionen, som publicerades 2012, har laddats ner mer än 300 000 gånger av personer som på olika sätt arbetar med mat och bra matvanor över hela världen. 


I den kommande upplagan så har NNR- kommitteen inte bara sett på hälsoeffekterna av maten som vi äter utan för första gången även inkluderat matens påverkan på miljö och klimat. Något som skapat stort intresse både i de nordiska länderna och internationellt. 


- För första gången kommer Norden att presentera vetenskapliga råd – inte bara om vilken mat som är bra för hälsan, utan även vad som är bra för miljön. Som en av de första regionerna i världen tar Norden ett gemensamt steg i ett modigt pionjärarbete och det kommer säkert bli utgångspunkt för debatt och intressanta diskussioner, säger Karen Ellemann, Generalsekreterare, Nordiska ministerrådet.
 

Nordiskt ramverk för att utveckla nationella kostråd

Det unika samarbetet om näringsrekommendationerna bidrar till att länderna har ett gemensamt evidensbaserat underlag när de utvecklar kostråd för sina medborgare. Det handlar bland annat om hur mycket vitaminer och mineraler vi behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera. Om kunskapsläget när det gäller fett och kolhydrater och sambandet mellan matvanor och risken för kostrelaterade sjukdomar. Det är myndigheterna i de åtta länderna som formulerar de slutgiltiga kostråden i varje enskilt land.


- NNR-kommitteen som har arbetat med de nya rekommendationerna ska inte värdera - eller ge råd om - livsmedelsproduktion och jordbruksmetoder. Den uppdaterade NNR-rapporten ska ge vetenskapliga råd till de nationella myndigheterna som sedan utarbetar de specifika kostråden för åtta nordiska och baltiska länderna. Jordbruksmetoder, livsmedelsproduktion, livsmedelsimport och självförsörjningsgrad är värderingar som görs i varje enskilt land, säger professor Rune Blomhoff som leder arbetet i NNR-kommitteen.  


I den kommande NNR-rapporten har hälsoeffekterna av 36 näringsämnen och 15 livsmedelsgrupper undersökts och sammanfattats i stora tekniska rapporter där tusentals studier systematiskt bedömts. 
Rapporten innehåller även bakgrundskapitel om alla aspekter av hållbarhet men kommer bara att ge rekommendationer för miljöaspekterna. De andra aspekterna är alltför kontextspecifika och behöver utvecklas vidare i respektive land. 
 

Mer information

Contact information