Försvagar en sämre språkförståelse sammanhållningen i Norden?

Det nordiska språklandskapet ser annorlunda ut i dag än för 70 år sedan då det nordiska samarbetet organiserades officiellt. Dagens unga har vuxit upp i en globaliserad värld där engelskan finns överallt och där de nordiska språken kan upplevas lite mer avlägsna. Samtidigt består språken i Norden inte bara av de skandinaviska språken danska, norska och svenska. I Norden talar man också finska, färöiska, grönländska, isländska och samiska. I Finland är svenska obligatoriskt för finskspråkiga elever. På Grönland och Färöarna lär sig eleverna danska.

Mot bakgrund av det har Nordiska ministerrådet frågat över 2 000 unga i åldern 16–25 år i hela Norden hur de ser på språk och kultur, och hur väl de tycker att de förstår varandra på de skandinaviska språken.

Rapporten är skriven av Andrea Skjold Frøshaug och Truls Stende på analys- och statistikenheten på Nordiska ministerrådets sekretariat. Enligt Truls Stende är resultaten i rapporten inte särskilt överraskande, även om de visar att många unga tycker att det är svårt att förstå de skandinaviska språken.

– Det är stora skillnader mellan länderna när vi tittar på hur många unga som tycker att det är lätt att förstå skandinaviska språk. Och i flera länder hittar vi många som inte håller med om att det är lätt att förstå danska, norska eller svenska. Samtidigt menar nästan alla att engelska är lätt att förstå, poängterar Stende.

I undersökningen som ligger till grund för rapporten har unga tillfrågats om sin förståelse och behärskning av olika språk – med tonvikt på de skandinaviska språken. Här är några av resultaten:

• I hela Norden tycker 62 procent av de unga att norska och svenska är lätt att förstå.
• Bara 26 procent tycker att danska är lätt att förstå.
• De flesta på Färöarna och i Norge tycker att det är lätt att förstå skandinaviska språk.
• Särskilt i Finland, på Grönland och Island är det relativt många som inte håller med om att det är lätt att förstå ett eller flera av de skandinaviska språken.
• Nästan alla unga i Norden (95 procent) tycker att engelska är lätt att förstå. Engelskans inflytande är i allmänhet starkt. Hela 65 procent svarar att det ibland är lättare att formulera sig på engelska än på sitt modersmål, och 62 procent svarar att engelska har ett stort inflytande på deras eget språk.
• Samtidigt är två tredjedelar överens om att förståelse av skandinaviska språk är en viktig del av den nordiska gemenskapen.

Resultaten i rapporten ”Har Norden et språkfellesskap?” ligger i linje med utvecklingen i studier från 2000-talet. Även tidigare forskning visar att unga är sämre på att förstå skandinaviska språk och att de behärskar engelska mycket bättre än tidigare generationer. Utvecklingen förklaras bland annat av inflytande från engelska och att ny teknik och sociala medier har förändrat hur unga kommunicerar, använder språk och konsumerar kultur.

När så många som 60 procent av de unga uppger att de i möte med andra skandinaviska språk väljer att tala engelska kan man få för sig att vi står inför en härdsmälta i den nordiska sammanhållningen, men Truls Stende håller inte med om det.

– När man ser de här resultaten kan man ju tänka att den nordiska sammanhållningen är i fara. Men kanske är språkförståelsen inte så viktig för den nordiska sammanhållningen som vi har trott. I en undersökning 2017 sa de flesta att det är våra liknande samhällsmodeller och gemensamma värderingar som är den främsta anledningen till att de nordiska länderna ska samarbeta, inte språkförståelsen, säger Stende.

Även om unga tycker att språk inte är det viktigaste att samarbeta om för de nordiska länderna tyder undersökningen också på att de tycker att språk är viktigt när det gäller att förstå varandra på ett personligt plan. Det övergripande intrycket är därför inte antingen eller, utan snarare både och.

Om du vill veta mer kan du läsa rapporten online genom att klicka på länken nedan. Den kan också laddas ner som pdf.