Finland lyfter välfärden som prioriterad fråga i Nordiska rådet
Kärnproblemet är välkänt och gemensamt för alla nordiska länder. I framtiden finns det för få som arbetar och betalar skatt och som därmed finansierar den nordiska välfärdsmodellen.
Det har Finland som presidentskapsland i Nordiska rådet tagit fasta på i sitt program för i år. Finland vill göra en kritisk analys hur den nordiska välfärdsmodellen fungerar i dag och definiera framtida utmaningar. Målet är att säkra förutsättningarna för den nordiska välfärdsmodellen även i framtiden.
Flera orsaker
Nordiska rådets president för 2022, socialdemokraten Erkki Tuomioja, lyfter fram flera orsaker till dagens utmaningar. Han nämner bland annat en åldrande befolkning, globalisering och integration samt en ”mättnad” av välfärdsmodellen, som ännu för 5-10 år sedan enligt honom ledde till en ”nyliberalistisk attack på välfärdsmodellens grundvalar”.
Tuomioja menar ändå att den nordiska modellen erbjuder våra länder en bättre utgångspunkt att möta utmaningarna jämfört med andra länder.
- Den nordiska välfärdsmodellen ger goda förutsättningar att ekologiskt, socialt och ekonomiskt utveckla Norden som en föregångare inom hållbar utveckling, säger Tuomioja.
Ekonomin en hörnsten
Nordiska rådets viceordförande Lulu Ranne, som tillhör Sannfinländarna och Nordisk frihet i Nordiska rådet, poängterar att alla dimensioner i den hållbara utvecklingen måste vara i balans. Hon lyfter särskilt ekonomin.
- Ekonomin är den viktigaste hörnstenen för att vi ska kunna ge våra medborgare trygghet och ekonomisk stabilitet är också en förutsättning för en hållbar välfärdsmodell. De nordiska ländernas ekonomier står inför nya utmaningar och i det läget sätts även den nordiska modellen på prov, säger Lulu Ranne.
Framtiden för välfärden tema på debatt
Utmaningarna och framtiden för den nordiska välfärdsmodellen lyftes senast i samband med Nordiska rådets Temasession i Malmö i mars, där en debatt specifikt handlade om den frågan.
Norska utvecklingsministern och nordiska samarbetsministern Anne Beathe Tvinnereim, som är ordförande för samarbetsministrarna under 2022, påpekade i sitt anförande att våra länders kapacitet att finansiera den nordiska välfärden är beroende av hur bra vi är på att skapa nya jobb och inkludera fler människor på arbetsmarknaden.
Ett viktigt inslag i debatten handlade om klimatförändringens påverkan på den sociala tryggheten, bland annat eftersom den gröna omställningen onekligen kommer att leda till att en del jobb försvinner och nya uppstår.
I debatten betonades också att den nordiska välfärdsmodellen aktivt bör utvecklas och att det behövs långsiktighet i beslutsfattandet. Det rådde ändå utbredd enighet om att den nordiska modellen är unik och värd att värna.