Kvinnor drar det tyngsta lasset i klimatfrågor
”Det är inte bara ett finansieringsmöte, utan också ett jämställdhetsmöte!” konstaterade en deltagare på COP29 i Baku i Azerbajdzjan.
Det går inte att bortse från jämställdhetsaspekten när man talar om klimatåtgärder. Detta erkändes redan av de länder som förhandlade 2017 när de antog en handlingsplan för jämställdhet som en del av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), ofta kallad Limaprogrammet.
Kvinnor drar det tyngsta lasset som jordbrukare, som entreprenörer inom grön energi, som försvarare av miljörättigheter eller som beslutsfattare i sina egna hem och samhällen. Sedan erbjuder de värdefulla lösningar för att bättre hantera klimatet och dess risker.
Den gröna omställningen kommer att kräva stora förändringar i de nordiska samhällena. För att dessa förändringar ska vara meningsfulla, effektiva och gynnsamma för alla måste de bygga på jämställdhet och lika rättigheter.
Om vi inte är uppmärksamma riskerar vi att befintliga ojämställdheter kvarstår eller till och med fördjupas under de nödvändiga förändringarna – särskilt på våra arbetsmarknader.
Klimatkrisen måste hanteras ur ett intersektionellt och feministiskt perspektiv. Klimatförändringarna sker i en redan orättvis värld.
Framsteg och bästa praxis
Sedan antagandet av UNFCCC:s handlingsplan för jämställdhet har de nordiska länderna gjort betydande framsteg för att främja jämställdhet i samband med den gröna omställningen. De har åtagit sig att främja feministiska åtgärder för klimaträttvisa, bland annat genom att säkerställa inkluderande gröna jobb, jämställdhetsintegrering i klimatpolitiken på ett strukturerat sätt, till exempel genom att använda könsuppdelad statistik för klimatåtgärder, jämställdhetsanalyser och jämställdhetsbudgetering i klimatpolitiken.
Det finns dock fortfarande vissa skillnader, och för att minska dem har man i Norden redan identifierat några bästa praxis, såsom
- obligatorisk jämställdhetsbudgetering på statlig nivå (Island)
- avancerat program för jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (Sverige)
- utbildning i jämställdhetsintegrering (Finland)
- inkludering av externa jämställdhetsexperter (Sverige)
- inkluderande processer för att involvera berörda parter (Finland)
- utkast till strategi för jämställdhetsintegrering av Sveriges genomförande av Parisavtalet (Sverige)
- projekt om konsumtion ur ett jämställdhetsperspektiv (Island).
För de nordiska länderna är främjandet av jämställdhet en integrerad del av arbetet med att uppnå en rättvis grön omställning, inte bara ett orosmoment bland andra. Och som det står i rapporten kommer detta att ytterligare stärka de nordiska ländernas roll som föregångare inom jämställdhet och stödja Vision 2030 om Norden som världens mest hållbara region.
De nordiska länderna är en del av en större grupp som kräver handling. På öppningsdagen av COP29 kom EU med ett gemensamt uttalande i den nordiska paviljongen där man efterlyser klimatåtgärder som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet och ytterligare insatser för att integrera jämställdhet i de internationella klimatförhandlingarna.
