Unga i Norden får större inflytande – ny rapport visar vägen

Den nyss utkomna redogörelsen för Nordiska ministerrådets arbete med barn och unga 2024–2025 visar att ungas delaktighet har stärkts på flera nivåer. Nordiska ministerrådet arbetar både tvärsektoriellt med barn och unga inom sina olika sektorer – och specifikt genom den rådgivande kommittén för barn och unga, NORDBUK, som består av ungdomsrepresentanter från de åtta länderna samt myndighetsrepresentanter från utbildningsministerierna.

De nordiska samarbetsministrarna har ökat budgeten för arbetet med barn och unga från 10 miljoner danska kronor under 2024 till13 miljoner danska kronor per år under åren 2025–2027.

- Barn och unga är inte bara en del av vår framtid – de är en viktig del av hela den nordiska samtiden. Redogörelsen över Nordiska ministerrådets arbete med barn och unga visar, att de fortsatt är en prioriterad målgrupp, som beaktas tvärsektoriellt och som en integrerad del av nordisk politik, säger Finlands undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz.

Genom initiativ som Ungetinget, Nordic Baltic Youth Summit och stödprogrammet Norden 0–30 har Nordiska ministerrådet via NORDBUK låtit unga själva få möjlighet att driva projekt, formulera politiska rekommendationer och delta i demokratiska processer. 

Ungetinget samlade 100 unga från hela Norden i Danmark till ett seminarium där deltagarna fick verktyg för att delta aktivt i demokratin. Nordic Baltic Youth Summit 2024 genomfördes i Litauen, med över 250 deltagare, och ordnas i Finland i november 2025. Flera av ungdomarnas rekommendationer har redan integrerats i ministerrådets arbete.  Stödprogrammet Norden 0–30 delade ut medel för att stärka ungdomars samhällsengagemang.

Även flera andra projekt med fokus på psykisk hälsa, klimat, jämställdhet och beredskap har genomförts eller satts i gång under året.

Det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2025 har prioriterat skolval som ett verktyg för att stärka ungas förståelse för demokrati. Skolval innebär att man låter elever i åldern 13–18 delta i ett simulerat aktuellt val för att lära sig om hur det fungerar och sätta sig in i de mest brännande politiska frågorna. Syftet är att ge unga en konkret erfarenhet av att påverka.

Rapporten visar att barnrätts- och ungdomsperspektivet är väl förankrat i Nordiska ministerrådets arbete. Majoriteten av sektorerna har integrerat perspektivet i sina styrdokument, samarbetsprogram och projekt. Samtidigt pekar den på behovet av fortsatt utveckling, särskilt när det gäller att säkerställa återkoppling till unga om hur deras insatser påverkar beslut.