Det här är barriärerna för jobb på Nordens arbetsmarknader

Det är fyra grupper som brukar ha svårt att få, eller behålla jobb. Ungdomar, äldre, invandrare och de som har funktionshämningar. Även om det finns individuella orsaker till att de inte kommer in på arbetsmarknaden, finns det också barriärer som de inte själva kan påverka.  

Den ekonomiska konjunkturen kan till exempel vara inne i en svacka just när de ska ut på arbetsmarknaden. Det visar sig kunna påverka de arbetssökandes möjligheter även flera år efter att konjunkturen har svängt upp igen. 

Genom att gå igenom 80 nordiska forskningsrapporter har forskarna funnit 24 olika hinder som de sedan grupperat i tre grupper: 

• Individuella hinder, som till exempel bristande språkkunskaper 

• Hinder som handlar om arbetsmarknaden och arbetsgivarna 

• Byråkratiska hinder  

• Hinder relaterade till ekonomiska incitament och motivation 

De som hör till de svaga grupperna på arbetsmarknaden har sällan bara ett problem. Visst kan gruppen invandrare ha språksvårigheter, men de kan också ha psyko-sociala problem, eller ha en utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden eller som inte godkänns av myndigheterna. 

Av de 24 barriärerna som forskarna hittat är det några som bara gäller för en av de fyra grupperna. Men 12 av barriärerna finns för två eller fler grupper. Vårdnad av små barn är något som både invandrare och ungdomar kan behöva hitta en lösning för, men som mer sällan är ett problem för äldre. Att en livspartner pensioneras och att en äldre person därför slutar arbeta är emellertid en barriär enbart i den gruppen. 

– Att se på barriärerna på arbetsmarknaden på ett så här övergripande sätt är det, så vitt vi vet, ingen som gjort tidigare i Norden, säger Vibeke Jakobsen, som är seniorforskare på Vive och projektledare för en del av forskningsprojektet. 

Men forskarna har hämtat inspiration av liknande studier i OECD, däribland det som kallas Faces of Joblessness. 

Att få en samlad bild av barriärerna på arbetsmarknaden är viktigt eftersom det kan vara ett verktyg för de som arbetar med arbetsförmedling att identifiera och påverka de hinder som de utsatta grupperna möter. 

–Men det kommer också vara viktigt för de kommande stegen i forskningsprojektet, som består av ytterligare två delarsäger, säger Vibeke Jakobsen. 

I den senare fasen av forskningsprojektet kommer forskarna att se vilka fördelar det kan finnas att ändra fokus i arbetsmarknadspolitiken – från att den mest handlar om svaga grupper, till att den i stället koncentreras om att handla mer om barriärerna. 

Det finns mycket att lära av varandra i de nordiska länderna. I den första rapporten som forskningsgruppen presenterade 2022 kom de fram till att ytterligare 700 000 personer kunde haft jobb om alla nordiska länder hade haft samma sysselsättningsgrad som i det land som ligger högst, inom de olika grupperna som har svårt på arbetsmarknaden.  

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan HBS Economics, som är ett danskt konsultföretag som ger råd till myndigheter, organisationer och privata företag samt VIVE (Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd), som är en självständig institution under det danska Indenrigs- og sundhetsministeriet. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet. Det inleddes 2021 och avslutas i december 2024. 

Andra som deltar i projektet är landexperter från Stockholms universitet, Universitetet i Bergen, THL, Institutet för hälsa och välfärd i Finland och Islands universitet