Ovälkomna ostron ökar kustens biodiversitet

Ofta omnämns Stillahavsostronet som ett problem. Arten finns på de nordiska ländernas listor över främmande arter och definieras därför som oönskad i nordisk natur. Denna invasiva ostronart går inte att utrota. Förutom att Stillahavsostronet ödelägger många av nordbornas favoritbadplatser med sina sylvassa skal. Riskerar arten även att ta med sig sjukdomar och parasiter till den existerande skaldjurspopulationen. Men nu visar forskningen att den är och kan bli en ny nordisk resurs, inte minst i klimatomställningen.

Biodiversitets ingenjörer

Stillahavsostronet, med sitt tredimensionella skal, erbjuder livsmiljöer och gömställen till fiskyngel, bottendjur och mindre fiskarter. Det gör att biodiversiteten är högre i de områden ostronen etablerat sig. Skalen fungerar även som kolfångare. Rev av Stillahavsostron skapar levande hav och binder stora mängder koldioxid. Ostronen kan på så sätt ses som biodiversitets ingenjörer och en resurs i de nordiska ländernas arbete för att minska sina koldioxidutsläpp. Det visar den senaste rapporten från samarbetet Scandinavian Network on Oyster Knowledge (SNOK) som finansieras av Nordiska Ministerrådet.

- Eftersom arten är oönskad används ofta argumentet att den hotar den biologiska mångfalden. Det har vi egentligen inga bevis på. Däremot kommer utvecklingen av ostronbankar eller -rev att skapa livsmiljöer för många andra arter, vilket kan vara positivt lokalt, säger Stein Mortensen, forskare vid Havsforskningsinstitutet i Bergen, och projektledare.

Stillahavsostronet togs in till Danmark 1980 för odling men det var först 2006 som något dramatiskt hände.  Med strömmar spreds ostronen till svenska Bohuslän och norska Oslofjorden. Nu har miljontals ostron etablerat sig längs nordens kuster.

Ostron till fredagsmyset

”If you can beat them – eat them”. Ja, så resonerar SNOK. Stillahavsostronen säljs redan i Sverige, Danmark och Norge som ett alternativ till de platta ostronen. Den globala efterfrågan är hög. Nu gäller det att göra den lika populär i Norden.

- När kvalitén är god är Stillahavsostron en produkt som är väldigt användbar på många sätt inom matlagning, den har en söt smak och är lätt att gilla. Många sätter platta ostron i en klass över Stillahavsostronet, speciellt när de ska konsumeras råa. Men de platta ostronbestånden måste skördas noggrant, så att de inte överskördas. Därför är Stillahavsostron ett bra alternativ, säger Stein Mortensen.

Kommersiell handel på ostronen skulle erbjuda arbetstillfällen och ge nytt liv till fiskesamhällen. Att äta Stillahavsostron är ett smart livsmedelsval då de har lågt klimatavtryck, är närproducerade, är hälsosamma och ger tillbaka till samhället. Inte minst inom turismen där ostronsafari med provsmakning nu erbjuds både i Norge, Sverige och Danmark.

Nordiska riktlinjer

För att Stillahavsostronet ska kunna bli ett mer etablerat livsmedel i Norden behövs en del juridiska och praktiska detaljer utredas. Såsom vem som äger ostronen, riktlinjer för hantering och förvaring av ostronen, och hur livsmedelskvaliteten ska säkras. Det behövs också gemensamma nordiska metoder för att kartlägga och övervaka Stillahavsostron tillståndet.

- Ostron kan ta upp norovirus och alggifter, så det är absolut nödvändigt att försäljningen sker genom företag som har godkända anläggningar med rening i rent vatten och följer kraven för kontroll av alggifter och mikrobiologi, säger Stein Mortensen.

Mer forskning behövs

Nu har de tredje projektet finansierat av Nordiska ministerrådet avslutas. Dock fortsätter de olika nordiska forskarna samarbeta för att kartlägga Stillahavsostronet. Sen samarbetet startade 2007 har forskningsteamet följt Stillahavsostronen och visat hur denna nykomling kan bli en ny nordisk resurs. Den senaste rapporten visar att Stillahavsostronen kan ha positiva effekter på biodiversitet. Men mer forskning behövs för att säkerställa Stillahavsostronets påverkan på våra nordiska hav.

Om SNOK och projektet

När det stod klart att Stillahavsostronet etablerat svenska och norska kustområden 2007 etablerade nordiska forskare samarbetet Scandinavian Network on Oyster Knowledge (SNOK). Totalt har tre projekt med stöd från Nordiska Ministerrådet genomförts för att förstå ostronens påverkan på nordens kuster. Kartläggning har hjälp till att utreda hur dessa ostronen ska användas som en ny nordisk resurs. Under 2019 publicerade en rapport som sammanfattade kunskapen om arten i nordiska vatten, och presenterade råd och lösningar på en rad frågor kring hantering och skörd av Stillahavsostron, samt grunden för ostronturism.