Nordiskt toppmöte: Sammanhållningen är stark - men viktigt att värna om

Årets tema – ”Nordisk sammanhållning och vardagsnytta i en orolig tid” – satte tonen för toppmötet när Nordiska rådet och de nordiska statsministrarna samlades i Sveriges riksdag, som utgör årets största nordiska forum för politiskt samarbete.

Toppmötet vid Nordiska rådets session visade återigen hur nordiska parlamentariker kan föra en öppen dialog med regeringsledare och diskutera gemensamma utmaningar över parti- och landsgränser – ett tydligt uttryck för den starka nordiska demokratin.

– Det här är utan tvekan den viktigaste arenan för nordisk politisk och parlamentarisk diskussion. Det är en unik plattform som måste värnas och vars profil bör stärkas även framöver, säger Ville Väyrynen, ordförande i Finlands delegation i Nordiska rådet.

De nordiska statsministrarna lyfte fram värdet av den starka nordiska gemenskapen, vikten av att försvara våra samhällen och stärka regionens motståndskraft. Samarbetet är nära och brett men det är också viktigt att värna om det. 

–  Våra länder har byggt några av världens allra bästa samhällen att leva i. Vi är verkligen inte felfria men vi arbetar varje dag för att göra mer rätt än fel. Men vi vet också att ingen av alla våra styrkor kan tas för given, utan det som är bra måste vårdas och försvaras, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson i sitt anförande.

Färöarnas regeringschef Aksel V. Johannesen betonade i sitt tal att det inte bara handlar om samarbete, utan också om att vi ser varandra. Han lyfte fram betydelsen av Nordiska rådets priser, varav två tilldelades Färöarna i år.

–  När ett litet språk blir hört, berikas hela Norden. Norden är ett landskap av många röster, påminde Johannesen.

Mötet präglades av den pågående säkerhetspolitiska utvecklingen och Nordens gemensamma stöd till Ukraina men också av den inrikespolitiska situationen i flera nordiska länder.

Parlamentarikerna betonade vikten av konkreta resultat för medborgarna och lyfte fram gemensamma utmaningar som ungdomsbrottslighet, gränsöverskridande kriminalitet, nedskärningar, klimatkrisen och våra samhällens ökade sårbarhet.

– Säkerheten är en stor oro för oss i de nordiska länderna. Det är ett utmärkt tillfälle att uppdatera Helsingforsavtalet. Även om ministerrådet ännu inte har något mandat i frågan, är detta en mycket central del av Nordens framtid – hur vi ska kunna leva tryggt i den omvärld vi befinner oss i, sade Ville Väyrynen, ordförande i Finlands delegation.

Norden talar med en starkare röst än på länge, men diskussionen berörde också Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet. Danmarks statsminister fick svara på frågan från bland andra Nordiska rådets tidigare president Bryndís Haraldsdóttir om hur arbetet med att uppdatera Helsingforsavtalet fortskrider, och hur hon ser på att Grönlands regeringsledare inte deltog i toppmötet.

– I mina ögon består Norden av åtta länder. Den danska regeringen stöder Grönlands och Färöarnas önskan att delta i det nordiska samarbetet på lika villkor som de andra länderna, svarade Mette Frederiksen.

Vid Nordiska rådets session 2024 i Reykjavik beslutade rådet enhälligt att rekommendera de nordiska regeringarna att uppdatera Helsingforsavtalet, så att Grönland, Färöarna och Åland fullt ut omfattas av det nordiska samarbetet på samma villkor som de övriga nordiska länderna. 

– Målet för alla är enighet. Vi vill ha alla åtta länder med i det här samarbetet – det är mycket viktigt, säger Ville Väyrynen, delegationsledare i Finland, som har presidentskapet i Nordiska rådet 2026.
 

Du kan läsa mer om arbetet med att förnya Helsingforsavtalet här: