280. Jouni Ovaska (Indlæg)
Presidentti! Helsingin sopimus on kaikkien muiden pohjoismaisten sopimusten perusta. Kaksi vuotta sitten vietettiin sopimuksen 60-vuotisjuhlaa. Sopimusta on täydennetty joitain kertoja vuosien varrella, mutta perinpohjaista sopimustekstin läpikäyntiä ja uudistamista ei ole koskaan tehty.
Vaatimukset Helsingin sopimuksen täydentämiseksi ja päivittämiseksi ovat lisääntyneet Venäjän aloitettua hyökkäyssotansa Ukrainassa. Sota vakiinnutti muuttuneen turvallisuustilanteen. Pohjoismainen yhteistyö koetaan nyt entistä tärkeämmäksi. Helsingin sopimuksen uudistamista vaativat niin kansalaisyhteiskunnan edustajat, tutkijat, elinkeinoelämän edustajat ja niin nuoret poliitikkosukupolvet kuin myös pohjoismaisen yhteistyön veteraanit.
Pohjoismainen yhteistyö on monella tapaa kokenut renessanssin 2010-luvun alusta alkaen. Puolustusyhteistyö on Nordefcon perustamisesta vuonna 2009 lähtien ollut yhteistyön kenties dynaamisin osa-alue. Stoltenbergin raportti aloitti perinpohjaisen keskustelun Pohjoismaiden yhteisestä turvallisuudesta sekä vahvisti tahtotilaa yhteiselle ulkopolitiikalle.
Visio Pohjoismaista maailman integroituneimpana ja kestävimpänä alueena on antanut uutta energiaa ja fokusta pohjoismaiseen yhteistyöhön. Färsaarten, Grönlannin ja Ahvenanmaan geopoliittisen aseman korostuminen lisää tarvetta uudelleenarvioida näiden alueiden statusta pohjoismaisessa yhteistyössä, mutta nykytilanne asettaa mahdollisuudelle ylärajan. Rajan asettaa Helsingin sopimus, joka ei anna olemassa oleville yhteisille organisaatioille mandaattia viedä yhteistyötä aktiivisesti eteenpäin. Juuri sen takia meidän on uudistettava Helsingin sopimus, jotta se vastaa tämänhetkistä tilannetta.
Skandinavisk översättning
President! Helsingforsavtalet utgör grunden för alla andra nordiska avtal. För två år sedan firade vi 60-årsdagen av avtalet. Avtalet har kompletterats några gånger under årens lopp, men det har aldrig gjorts någon grundlig genomgång och revidering av avtalstexten.
Kraven på att komplettera och uppdatera Helsingforsavtalet har blivit fler sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina. Kriget har cementerat det förändrade säkerhetspolitiska läget. Det nordiska samarbetet upplevs nu som allt viktigare. Representanter för medborgarsamhället, forskare, företrädare för näringslivet och både unga politiska generationer och veteraner inom det nordiska samarbetet har krävt en reform av Helsingforsavtalet.
Det nordiska samarbetet har på många sätt upplevt en renässans sedan början av 2010-talet. Sedan Nordefco grundades 2009 har försvarssamarbetet varit den kanske mest dynamiska delen av samarbetet. Stoltenbergrapporten startade en grundlig diskussion om den gemensamma säkerheten i Norden och stärkte viljan till en gemensam utrikespolitik.
Visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region har gett ny energi och nytt fokus i det nordiska samarbetet. Färöarnas, Grönlands och Ålands framhävda geopolitiska ställning ökar behovet av att ompröva dessa regioners status i det nordiska samarbetet, men den nuvarande situationen sätter en övre gräns för denna möjlighet. Gränsen sätts av Helsingforsavtalet, som inte ger de existerande gemensamma organisationerna mandat att aktivt utveckla samarbetet. Just därför måste vi reformera Helsingforsavtalet så att det motsvarar nuläget.