273. Aron Emilsson (Indlæg)
Tietoja
Herr president! Nordiska vänner och kollegor! Jag talar på partigruppen Nordisk frihets vägnar om medlemsförslaget om en gemensam strategi för nordisk krisberedskap.
Liksom flera av rådets medlemmar har berört under sessionens gång var sommaren 2018 exceptionell på flera plan. Den präglades av en hetta utan motsvarighet på decennier, vilket gav upphov till både extrem torka med foderbrist för djurbesättningar som följd och omfattande skogsbränder i flera delar av Norden. Värst drabbat var kanske Sverige, där byar och orter helt fick evakueras när eldhavet närmade sig runt omkring dem. Det var en katastrof för alla inblandade, och många slöt upp från hela landet och senare från hela Europa för att kämpa mot lågorna och släcka bränderna.
Trots de fantastiska insatser som gjordes, både professionellt och ideellt, visade sommarens katastrofer hur viktigt det är med förebyggande samordning så att insatser kan verkställas med korta ledtider och samordnas så att gemensamma resurser nyttjas på bästa sätt mellan kommuner. Men vi tror att det också skulle behöva ske ett nära samarbete mellan våra nordiska länder. Vi är alla tacksamma för de insatser som kom från Syd- och Mellaneuropa, men vi kan inte vara beroende av dem. Vi har många vinster i att samordna oss på nordisk nivå. Vi är särskilt betjänta av att våra grannländer har relativt korta avstånd till varandra i många avseenden, inte minst genom upparbetade samarbetsinfrastrukturer och kommunikationskedjor.
I år rasade skogsbränder, som var exceptionellt omfattande. Ett annat år kan det gälla översvämningar, jordskred eller andra civila naturkatastrofer. Då vinner vi på att hjälpa varandra. Nordens sak är vår gemensamma. Nordisk frihet föreslår mot bakgrund av detta att Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna att inleda en dialog med avsikt att upprätta en gemensam nordisk beredskapsplan, som är koordinerad utan gränshinder och där tänkbara gränshinder skannas och sammanställs så att de kan avskaffas.
Vi menar att en gemensam nordisk kommission bör sättas samman och få uppdraget att utreda och se över hur man kan ta fram en nordisk krisberedskapsplan och en gemensam nordisk brandflygsflotta, med riskkarta över sårbarhetselement. Vi föreslår också att en inventering av våra gemensamma resurser görs så att vi kan se vilka mobilitetsmöjligheter vi har, använda dem på rätt sätt med målet att samordna våra resurser i så hög utsträckning som möjligt, samtidigt som vi håller en hög säkerhetsnivå nationellt. Målet måste vara en effektiv handlingskraftig nordisk krisberedskap som är samordnad, utan tröga gränshinder, och som kan operera över de nordiska ländernas gränser i händelse av civila kriser och naturkatastrofer. Detta är nordisk nytta. Den nordiska nyttan är relevant när invånarna känner den nordiska relevansen i sin närhet. Det är glädjande att UNR har en rekommendation som går i den riktningen.