Juridikstuderande från Norge kan inte ansöka till magisterprogram i juridik i Finland utan att ha avlagt kandidatexamen
Sökanden som har studerat juridik i Norge har inte behörighet att ansöka till magisterprogram i juridik i Finland ifall de inte kan visa att de redan har avlagt kandidatexamen. Detta villkor kan emellertid vara till och med omöjligt att uppfylla i praxis, eftersom det i Norge finns flera juridiska fakulteter som inte erbjuder möjlighet att avlägga kandidatexamen.
Tietoja
Hos finländska universitet följer examensstrukturen en tvåstegsmodell. För att kunna avlägga magisterexamen i det finländska högskolesystemet, ställer man krav på att den studerande först avlägger kandidatexamen eller en lägre högskoleexamen, som omfattar 180 studiepoäng (ECTS).
Den juridiska universitetsutbildningen i Norge består antingen av en- eller tvåstegsmodell. Utbildningen vid Universitetet i Oslo, Bergen och Tromsö är en 5-årig magisterutbildning som ger behörighet till reglerade juridiska yrken i Norge. Ifall man studerar inom ramarna av sådan enstegsmodell avlägger studeranden inte kandidatexamen efter 180 studiepoäng, utan studierna fortsätter utan separat examen vidare på magisternivå.
Ovannämnda skillnader mellan utbildningssystemen i Finland och Norge har hindrat studerande från Norge från att bli antagna till juridiska magisterutbildningen (120 studiepoäng) eller LLM-utbildningen i Finland, eftersom de inte har avlagt en lägre högskoleexamen.
Flera juridiska fakulteter i Finland har i 2020 och 2021 konstaterat att den sökande skall ha avlagt en kandidatexamen i juridik för att få antagningsbehörighet till magisterprogrammet i juridik. Det är inte tillräckligt att den sökande har 180 studiepoäng vid ett sådant universitet där man inte kan avlägga kandidatexamen.
I Finland har universiteten ett visst handlingsutrymme beträffande bedömningen av antagningsbehörigheten. Enligt inrapportering till Gränshinderrådet har två finländska universitet, Lapplands universitet och Åbo Akademi, ansett att den sökande har antagningsbehörighet efter att ha uppnådd 180 högskolepoäng i Norge trots att sökanden inte avlagt kandidatexamen.
Enligt den finländska universitetslagen (558/2009) 37 § 3 mom till studier som endast leder till högre högskoleexamen kan antas den som har avlagt lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Enligt 37 § 4 mom när en studerande antas till studier som leder till enbart juris magisterexamen, är den lämpliga examen som avses i 3 mom. rättsnotarieexamen eller en motsvarande utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier.
Flera juridiska fakulteter samt Åbo förvaltningsdomstol har valt att tolka lagstiftningen restriktivt. Kravet om genomfört officiell kandidatexamen är även bekräftad av Åbo förvaltningsdomstol i mars 2021.
För en mer fördjupad juridisk genomgång av frågan hänvisas till beslutet från Åbo förvaltningsdomstol.
Personer med en juridisk utbildning från Norge som önskar fortsätta sina studier i Finland. Problematiken berör inte många personer men påverkar de drabbade mycket gällande deras fria rörlighet, möjlighet till studier utomlands samt karriärplaner.
Denna inrapportering handlar om problematiken mellan Norge och Finland. Det har inte varit möjligt att göra en omfattande utredning angående ytterligare landkombinationer. En inledande undersökning tyder emellertid på att det kan även finnas problem angående Sverige då ansökningar till magisterprogram i Stockholms Universitet samt Uppsala Universitet kan försvåras eller omöjliggörs ifall man inte har en officiell kandidatexamen.
Förtydligande av regelverket i Finland i förhållande till tolkningen av antagningskriterierna samt utredning kring huruvida universiteten har handlingsutrymme i situationer där det inte finns kandidatexamen hos den (norska) universitet där den studerande studerat.
Den aktuella situationen främjar inte den fria rörligheten för studerandena som – i och med att det inte är möjligt att avlägga någon kandidatexamen i deras norska universitet – befinner sig i en omöjlig situation. Att de aktuella norska universiteten skulle införa kandidatexamen enbart för att lösa denna gränsöverskridande problematik kan inte tänkas vara någon ändamålsenlig lösning.
Undervisnings-och kulturministeriet, Finland (november 2021):
Undervisnings-och kulturministeriet bedömer att problematiken kan lösas genom utbyte av information och att det inte finns något gränshinder i och med att examensstrukturen skiljer sig mellan Norge och Finland. Inom ramarna av Bolognaprocessen har länderna (även Finland) kommit överens om att övergå till tvåstegs examensstruktur, och ifall något land inte gjort detta kan problem uppstå. Universiteten i Finland har autonomi vid intagning av studenten och högskolan bör själv kunna bedöma huruvida sökandens tidigare utbildning ger behörighet. Till exempel 180 studiepoäng i olika juridikstudier ger inte tillräcklig behörighet till magisterprogram, och har man inte avlagt sin examen kan man i finländska universitet inte använda den som en utbildning som ger behörighet.