Tillsammans för att stärka läslusten

Läsning och läsförståelsen bland barn och unga minskar i hela Norden. Frågan handlar inte enbart om skolans område, den berör och engagerar även de nordiska kulturministrarna.  

- Bristande läsförståelse är ett problem både för den enskilda individen och för samhället i stort. Alla sektorer i samhället är beroende av att läs- och skrivförmågan hos befolkningen är god. Det är ett fundament för en fungerande demokrati och så även för en fungerande integration, arbetsmarknad och ett konkurrenskraftigt näringsliv, säger Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand. 

Sverige har under sitt ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet 2024 valt temat "Ett läsande Norden" för att fokusera på läsfrämjande och läslust bland barn och unga. Vid ministerrådsmötet för kultur i Reykjavik den 30 oktober hölls en temadiskussion om läsfrämjande för unga i områden med socioekonomiska utmaningar, som en fortsättning på ordförandeskapets seminarium på bokmässan i Göteborg om läsning i Norden. 

"Socioekonomisk bakgrund påverkar inlärningen och även möjligheterna att vidareutbilda sig. Alla barn ska ha samma möjligheter att ta sig fram i livet",  betonar Finlands vetenskaps- och kulturminister Sari Multala.  

I 2025 har Finland ordförandeskapet, med ett enat och starkt Norden som slagord. Barn och unga är en av prioriteringarna i ordförandeskapsprogrammet.

En kartläggning genomförd för Nordiska Ministerrådet under Sveriges ordförandeskap visar att alla de nordiska länderna prioriterar att få flera barn till att läsa mer och bättre. Sverige, Norge och Finland satsar till exempel på bibliotek. Flera av länderna stöttar också utvalda läsprogram.  

"Läsning behöver finnas som en självklar del i familjens vardag. Jag önskar att fler föräldrar ger sig tid att läsa högt eller att läsa tillsammans med sina barn och unga. Att vi låter skärmarna vila och hjälps åt att öppna upp böckernas värld för fantasi, igenkänning och livets stora frågor. Jag tror att om vi väcker läslusten i våra barn och unga kommer läsförståelsen av sig själv", säger Liljestrand. 

”Sommarnatt”, "meri/havet, ”kjærleik”, "gosa", "von/hoppp" och "frælsi/frihet". Det blev resultaten när Liljestrand och Multala, tillsammans med kollegor från Island, Norge, Färöarna och Åland, fick en utmaning - att skriva ner sitt favoritord på ett nordiskt språk och hänga upp det i ett träd. Barn och ungdomar får sedan samma möjlighet i Nordens hus i Reykjavik, och det hela kommer att utvecklas till ett ordmoln. 

"Jag valde “havet” för att det uttrycker frihet– och för att havet förenar oss i de nordiska länderna", förklarar Multala.  

I Nordens hus fick ministrarna också titta på ett annat träd. Utställningen ”Trädet” utforskar trädet som begrepp i barnböcker. Materialet till utställningen kommer frånprojektet Den nordiska bokslukaren, finansierat av Nordiska ministerrådet.  

Den nordiska bokslukaren skapar pedagogiska handledninger till bilderböcker från alla de nordiska länderna - gratis och på alla nordiska språk. Materialet kan användas fritt som diskussionsunderlag för boksamtal, både i skolan, på biblioteket och hemma i soffan. Målgruppen är vuxna som läser bilderböcker för barn i åldern 0–12 år. 

En följeforskningsrapport konstaterar att metoden skapar en tidig kontaktyta till de nordiska ländernas bokskatt för barn och fungerar väl för att vecka läslust. 

Nordiska ministerrådet har också program som mer generellt stöder barns och ungas deltagande i kultur- och språksamarbetet. Ett exempel er Volt - kultur och språkprogrammet, som beviljar stöd til projekt av och med barn och unga upp til 25 år. Programmet inrättades som et pilotprojekt 2017, och blir från och med 2025 ett fortlöpande program med ett årligt bidrag på 2 miljoner danska kronor. Nordiskt kulturkontakt administrerar programmet på uppdrag av Nordiska ministerrådet. 

I Nordiska ministerrådets nya kulturpolitiska samarbetsprogram för 2025, läggs stor vikt vid att barns och ungas kunskap om och tillgång till nordisk kultur, kulturarv och språk bidrar till sammanhållning och välfärd. I det fortsatta språkpolitiska samarbetet är det viktigt att bevara de mindre språken i Norden, att utveckla språkteknologin och att utveckla barns och ungas kultur- och språkförståelse.