88. Maria Malmer Stenergard (Hovedindlæg)

Fru president! Efter knappt två månader i rollen som svensk utrikesminister är vissa saker tydligare än andra. Betydelsen av det nordiska samarbetet och den nära relationen till vår nordiska familj har varit tydlig för mig från första dagen.

I Norden delar vi inte bara geografi och djupa historiska, sociala, ekonomiska och kulturella band utan även värderingar och intressen. Våra språk är sammanlänkade. Vi står enade bakom mänskliga fri- och rättigheter och bakom demokrati, internationell rätt, öppenhet och frihandel.

När spänningar och konflikt präglar nyhetsrapporteringen världen över blir vår nordiska sammanhållning än viktigare. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fört krig till vårt direkta närområde. Konflikten i Mellanöstern fortsätter att leda till ett enormt humanitärt lidande. I dessa tider känns det tryggt att ha goda grannar – grannar som man kan lita på.

Det nordiska samarbetet bidrar till större internationellt genomslag för våra värderingar och intressen än när vi talar var och en för sig. Ett närmare och starkare nordiskt samarbete är avgörande för vår regions samlade inflytande både i Europa och globalt.

Sverige är under 2024 samordnare för det internationella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan våra länder – N5, ett format som är högt prioriterat av den svenska regeringen. Sverige har haft tre huvudsakliga prioriteringar för N5-samarbetet under 2024.

Den första handlar om att ytterligare fördjupa vår redan nära dialog i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Efter Finlands och Sveriges Natoanslutning är vi för första gången i ett läge där alla nordiska länder har gjort samma säkerhetspolitiska val. Detta är unikt i sig självt. Som medlemmar av Nato skapas nya förutsättningar för djup och bredd i samarbetet. Vi kan ännu tydligare bidra till ökad säkerhet och stabilitet i vårt närområde men också i Europa och globalt.

Vår ambition är också ett närmare säkerhetspolitiskt samarbete med alla demokratiska länder runt Östersjön, vilket inkluderar såväl de baltiska länderna som Tyskland och Polen. Som ett led i detta bjöd vi i juni tillsammans med Finland in de nordiska, baltiska, polska och tyska utrikesministrarna för en informell middag för att diskutera ett fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete runt Östersjön, och i maj möttes de nordiska statsministrarna och Tysklands förbundskansler Scholz i Stockholm för att bland annat diskutera säkerhetspolitik.

Den andra svenska prioriteringen handlar om att stå upp för Ukrainas rätt till frihet, suveränitet och territoriell integritet. De nordiska ländernas kraftiga fördömande av den ryska aggressionen har varit enhälligt, konsekvent och orubbligt. Det är också vårt starka och långsiktiga stöd till Ukraina. Sammanlagt har vi bidragit med över 17 miljarder euro i militärt, finansiellt och humanitärt stöd.

Tillsammans med våra baltiska grannländer lanserade vi tidigare i år en högnivågrupp med expertstöd till Ukrainas EU-anslutning, och den utgör nu en strategisk partner till den ukrainska regeringen. I maj arrangerades ett toppmöte i Stockholm mellan de nordiska statsministrarna och president Zelenskyj där avtal om våra bilaterala säkerhetsåtaganden för Ukraina presenterades.

Den tredje svenska prioriteringen är att säkra fortsatt globalt stöd för Ukraina och för den regelbaserade världsordningen. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de illegala annekteringarna av ukrainskt territorium utgör en tydlig kränkning av internationell rätt. Respekten för FN-stadgan och skyddet av de mänskliga rättigheterna är grundläggande värden för vårt nordiska arbete och utgör därmed ett fundament i våra gemensamma nordiska budskap.

I augusti reste de nordiska utrikesministrarna till Nigeria och Ghana, och i februari reste vi tillsammans med våra baltiska grannländer till Indien för att delta Raisina Dialogue. Våra budskap blir starkare och våra röster hörs ännu bättre när vi talar tillsammans, och genom att gemensamt fördjupa relationerna med våra globala partner skapar vi förutsättningar för ett ökat stöd till Ukraina och den regelbaserade världsordningen.

Fru president! Vi har även gjort gemensamma uttalanden i N5-kretsen under året. Ett sådant gjordes för att uppmana till överföring av palestinska skattemedel. Vi har också gemensamt uttalat stöd för Norge efter beskedet att representationen i Ramallah hastigt behövde stängas och ackrediteringen av norska diplomater drogs in av Israel.

Slutligen vill jag betona värdet av att våra länder arbetar nära också ute på våra ambassader i världen. Det är vårt konsulära samarbete som gör att vi kan ta till vara nordiska medborgares intressen i krissituationer, som nu i Mellanöstern.

Fru president, ärade parlamentariker! Vid årsskiftet lämnar vi över stafettpinnen till Finland, som jag är övertygad om kommer att driva N5-samarbetet framåt med entusiasm och ambition.

Mitt och den svenska regeringens budskap är tydligt: Det nordiska samarbetet är unikt, och det är viktigare än någonsin. Tillsammans med er ser jag fram emot att fortsätta driva och utveckla vårt samarbete – ett samarbete som bara fortsätter att öka i betydelse.