96. Anders Adlercreutz (Hovedindlæg)

Fru president! Det är lätt att hålla med Maria Malmer Stenergard som sa att nordiskt samarbete är unikt och viktigare än någonsin i dag. Om vi tittar lite runt omkring oss och ser på den nordiska modellen som en modell som baserar sig på samarbete, integrerade regioner, förtroende, demokrati, en stark rättsstat, utbildning, hållbarhet kan vi se att allt detta bygger resiliens mot de utmaningar som vi står inför. 

Bästa president, parlamentariker, kollegor, bästa åhörare! Det nordiska samarbetet har alltid varit viktigt för Finland, och det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet är alltmer relevant. Alla de nordiska länderna är medlemmar i Nato. Ryssland strävar efter att öka sitt inflytande bland annat i den arktiska regionen och i Östersjön. Norden vill vara världens mest integrerade region 2030. Detta är också ett centralt säkerhetspolitiskt intresse. När vi är integrerade samarbetar vi bättre. Säkerhet är alltmer en internationell fråga som kräver internationella svar.

Den samhälleliga resiliensen och beredskapen är en viktig del av det nordiska samarbetet och för att bevara stabiliteten i närområdena. Genom att satsa på dessa kan man också effektivt bekämpa eventuella destabiliserande hybridåtgärder. Finland lyfter gärna upp frågorna om beredskap, försörjningssäkerhet och resiliens till diskussion. Det är någonting vi gör på ett europeiskt plan, och det är någonting som kommer att vara en central del i vårt ordförandeskap i ministerrådet under det kommande året. Vi behöver militär beredskap men också civil beredskap. 

Rysslands hybridåtgärder riktas mot hela Europa, och hybridkampanjen finns på både EU:s och Natos agenda. Finland deltar aktivt i arbetet i båda forumen. Här handlar det förstås om beredskap på många plan. Som undervisningsminister, vilket är min andra portfölj vill, jag också poängtera att det handlar om att utbilda våra barn så att de är resilienta, så att vi har medieläskunnighet, så att vi har utbildning och så att vi har förmåga att urskilja vad som är rätt, vad som är fel, vad som är riktigt och vad som är falskt. 

Det nordiska samarbetet stöder och kompletterar Nato. Vår förmåga att agera tillsammans stärker hela alliansen. Nato har rätt riktning i förstärkningen av sin avskräckning och sitt försvar, men mycket behövs utöver detta. Det avgörande är att Nato kan försvara hela norra Europa, och här tillför Sverige och Finland som nya medlemmar mycket i den helheten. 

Finland är nöjt med att alla nordiska länder kommer att ställas under JFC-Norfolk så fort som möjligt. Det förstärker hela Nordens försvar. Det transatlantiska samarbetet är en viktig del av det nordiska säkerhetspolitiska samarbetet. Ett fortsatt starkt politiskt och praktiskt stöd i Ukraina är vår prioritet. Det nordiska samarbetet om stöd till Ukraina har varit mycket fördelaktigt, och det är bra att agera som en grupp även i framtiden. Vi har industri, vi har kompetens och vi har kapacitet att hjälpa. Vi måste säkerställa att alla allierade visar sitt stöd till Ukraina på ett hållbart sätt med konkreta resultat och att alla allierade delar bördan. Här kan Norden agera som exempel, precis som Lars Løkke Rasmussen sade. Om hela Europa hade stött Ukraina som de nordiska länderna har gjort, så vore situationen på fronten med stor sannolikhet annorlunda . 

Vi uppskattar samarbete med nordiska partner i frågor som rör Ryssland. Vi delar alla uppfattningen att Ryssland är det största direkta hoten mot den euroatlantiska säkerheten och mot freden och stabiliteten i det euroatlantiska samarbetet. Det nordiska samarbetet är för all del också viktigt när det gäller Mellanöstern, speciellt gällande våra medborgare. Den pågående militära eskalationsspiralen i området är mycket oroväckande. Det behövs mer av diplomati och mindre av militära handlingar i Mellanöstern. Finland stöder starkt tvåstatslösningen som den enda realistiska lösningen på konflikten mellan Israel och Palestina.