Det nordiska samarbetet inom jämställdhet och LGBTI

Lika möjligheter och en god balans mellan arbete och fritid handlar inte endast om rättigheter – de är även bra för ekonomin. Arbetet för jämställdhet har bidragit till att skapa välstånd i de nordiska länderna. Dagvård och utbildning till rimligt pris samt föräldraledighet för både mammor och pappor har ökat välfärden och skapat ekonomisk tillväxt. Möt sex personer som balanserar sitt liv – hemma och på jobbet. Detta är #NordicEquality

Jämställdhet är ett av de områden där de nordiska länderna har samarbetat mest. Det har bidragit till att Norden i dag är världens mest jämställda region. Lika rättigheter för LGBTI-personer har inte varit en del av samarbetet. I januari 2020 inledde ministrarna ett samarbete för lika rättigheter, behandling och möjligheter för LGBTI-personer i Norden.

De nordiska regeringarnas samarbete inom jämställdhet och LGBTI leds av de nordiska jämställdhetsministrarna som utgör MR-JÄM.

Mellan ministrarnas möten ser tjänstepersonerna i ämbetsmannakommittén, ÄK-JÄM, till att ärenden följs upp eller förbereds inom ett antal prioriterade politiska områden.

De nordiska ländernas gemensamma kultur, historia och demokratiska traditioner har gjort det möjligt att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete inom jämställdhet och LGBTI.

Redan 1974 beslutade Nordiska ministerrådet att alla nordiska regeringar skulle utse en person som skulle hålla kontakt med de andra nordiska regeringarna i jämställdhetsfrågor. Några år senare fanns ett handlingsprogram för nordiskt samarbete i jämställdhetsfrågor, och det upprättades en ämbetsmannakommitté. 2020 utökades detta samarbete till att omfatta LGBTI-personers rättigheter. LGBTI är en förkortning av engelskans lesbian, gay, bisexual, trans och intersex. Förkortningarna kan variera i de nordiska länderna, men LGBTI används genomgående i det officiella nordiska samarbetet, liksom det görs i andra internationella organisationer.

Med LGBTI-området förankrat i Nordiska ministerrådet blir det lättare att lära av varandra, utveckla satsningar som har effekt och vara en stark gemensam röst internationellt. Genom en gemensam satsning kan de nordiska länderna bli ledande i världen när det gäller att skydda och främja LGBTI-personers rättigheter. Det första steget efter ministrarnas beslut om det nya samarbetet var en kartläggning och en analys av LGBTI-området i Norden. Arbetet med LGBTI-området kommer i framtiden att styras av strategiska insatsområden som tas fram i samarbetsprogrammet.

Inget av de nordiska länderna har uppnått jämställdhet, och det finns alltid något som de andra länderna kan inspireras av. Granskar man framstegen i de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland som en grupp är det lättare att se att trenden mot ett mer jämställt samhälle har varit konstant sedan 1970-talet.

I internationella jämförelser rankas de nordiska länderna regelbundet som de mest jämställda i världen. Liknande trender finns på LGBTI-området. Samtidigt visar maktundersökningar och statistik att vi inte alls är färdiga.

På den här sidan finns de aktuella politiska programmen för det nordiska jämställdhetssamarbetet samt ett rikt kunskapsmaterial om hur jämställdhets- och LGBTI-området ser ut och utvecklas i Norden.

 

Nordiska ministerrådets handlingsplan för Vision 2030

Handlingsplanen beskriver hur Nordiska ministerrådet ska arbeta för att uppnå visionens mål genom en rad initiativ, som anknyter till visionens tre strategiska prioriteringar: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Kopplat till de strategiska prioriteringarna finns tolv mål. De strategiska prioriteringarna och målen är styrande för all verksamhet i Nordiska ministerrådet de kommande fyra åren. Handlingsplanen är uppdelad i tolv delar, kopplade till de tolv målen.

Ett verktyg i handlingsplanen: Nordiska ministerrådets policy för integrering av hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv

Hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv ska genomsyra hela Nordiska ministerrådets arbete. Integrering av dessa perspektiv (eller ”mainstreaming” som det också kallas) är en förutsättning för att förverkliga Nordiska ministerrådets vision om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

I praktiken innebär det att hållbar utveckling, jämställdhet och ett barnrätts- och ungdomsperspektiv systematiskt ska påverka all verksamhet i Nordiska ministerrådet. Perspektivet ska finnas i alla led av planering, beslutsfattande, genomförande och utvärdering. Ansvaret ligger på de medarbetare och aktörer som normalt deltar i arbetet.

Nordiska ministerrådets policy för integrering förtydligar förutsättningarna som krävs för att Nordiska ministerrådets Vision 2030 om ett mer grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden ska bli verklighet. Dessa förutsättningar handlar om att Nordiska ministerrådets arbete ska vara hållbart, jämlikt, inkluderande, representativt och tillgängligt. Policyn fokuserar också på ett tillvägagångssätt som ligger i linje med internationella åtaganden som FN:s globala mål för hållbar utveckling, FN:s kvinnokonvention och FN:s konvention om barnets rättigheter – ett tillvägagångssätt som är en förutsättning för en nordisk hållbarhetsagenda som inte lämnar någon utanför.

Jämställdhet i siffror 2021

I ”Gender Equality in Figures” hittar du den senaste statistiken om jämställdhet i Norden. 33 indikatorer visar hur långt regionen har kommit och vilka utmaningar som återstår när det gäller demografi, familj och omsorg, hälsa, utbildning, arbetsmarknad, inkomst samt makt och inflytande. Publikationen kommer förhoppningsvis till nytta för dig som söker pålitliga och jämförande data om jämställdhet i Norden.