Nordiskt kommunfolk lär sig om Århusmodellen

 Under 2013 reste 27 unga personer från Östjylland till Syrien för att delta i kriget. Under 2014 fick polisen bara kännedom om en.

 En förklaring till minskningen kan vara att Århus kommun lyckats få unga, potentiella krigare på andra tankar.

Århusmodellen är ett samarbete mellan polis, skola och sociala myndigheter. De byggde upp samarbetet redan på 70-talet för att förebygga ungdomskriminalitet. Det intensifierades under vit-maktrörelsen och utvidgades till att omfatta religiös radikalisering 2007.

Till Århus Informationshus kan vem som helst ringa om de är bekymrade över en ung person. Under de senaste fyra åren har Informationshuset fått 170 sådana tips.

Efter en riskvärdering bjuds den unga personen in till ett samtal.

 - Vi har en helt fantastisk polis som ringer upp och alltid börjar så här: ”Det finns någon som är bekymrad för dig” berättar Jesper Holme, barn- och ungdomskonsulent som arbetat inom Århusmodellen i åtta år.

Och den unge kommer till mötet.

Personlig kris en riskfaktor

Risken för radikalisering ökar när ungdomar upplever sig exkluderade, har dåliga livsvillkor eller genomgår personliga kriser. Därför är budskapet från alla som arbetar i Århusmodellen att ungdomar är önskvärda medborgare, oavsett religion och åsikter, förklarar Jesper Holme.

- Vi vill att ungdomar ska förhålla sig ideologiskt till tillvaron, men vi måste reagera i tid när radikala hållningar utvecklas till extrema och våldsbejakande, säger Jesper Holme som önskar att fler lärare vågade släppa in de politiska och religiösa debatterna i klassrummet.

Århusmodellen har en Syrienberedskap som dels handlar om att hindra ungdomar från att delta i kriget, dels om att ta hand om dem som kommer tillbaka.

- Hur får vi in dem i skolan igen, tillbaka in i kompisgänget?

Kritik mot modellen

 Även om personen har begått brott och ska straffas, ska personen fortfarande behandlas som en medborgare som har rätt att just vara ”med”.

Århusmodellen har fått kritik för att den inte kräver ett tydligare avståndstagande från extrema ideologier.

- Det ligger alltid i vårt intresse att sträcka ut en hand, säger Jesper Holme.

Nordiska ministerrådet tog 1996 initiativ till ett samarbete mellan de nordiska storstäderna kring ungdomars livsvillkor. Resultatet av samarbetet är återkommande konferenser under namnet Storstadens hjärta och smärta. Konferenserna riktar sig till tjänstemän på alla nivåer, politiker och forskare.

I år möttes runt 300 personer från hela norden i Malmö under rubriken Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga.

Konferensen arrangeras i samarbete med Nordiska ministerådet och Nordbuk.