En bättre plats att åldras på

Arbete för åldersvänliga städer i Norden

Information

Publish date
Abstract
Vi lever allt längre i Norden och andelen äldre personer i befolkningen ökar. Att allt fler lever längre är naturligtvis mycket positivt, men innebär också stora utmaningar. Det gäller boende och transporter, stadsplanering, hälso- och sjukvård och omsorg. Det handlar om att skapa samhällen som är goda att åldras i, där vi kan uppleva livskvalitet långt upp i åren.För att möta det som brukar kallas för ”den demografiska utmaningen” behövs förebyggande arbete. Vi måste skapa samhällen där alla är inkluderade, tas i anspråk och kan leva aktivt och så långt möjligt kunna skjuta upp behovet av vård och omsorg. Detta är betydelsefullt, både för individen och för samhället.Nordens välfärdscenter har tagit initiativ till ett projekt om livskvalitet för äldre kvinnor och män i Norden. Projektet fokuserar på de faktorer som ofta brukar lyftas fram när man talar om livskvalitet och god hälsa – möjligheten till fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap, meningsfullhet. Detta är lika viktigt för en nybliven pensionär som för en mycket gammal människa.Många kommuner i Norden arbetar ambitiöst för att bli en bättre plats att åldras på. I denna skrift har vi närmare undersökt de nordiska städer som valt att ansluta sig till Världshälsoorganisationens (WHO) nätverk Age-friendly cities and communities. Det är Oslo, Trondheim, Uppsala, Göteborg, Tammerfors och Reykjavik. Mycket av det som görs där förekommer säkert också på andra håll i Norden. Anledningen till att just dessa städer har valts ut är att de bestämt sig för att arbeta brett och strukturerat med frågorna utifrån de åtta temaområden som WHO lyft fram. Vi skildrar även Aarhus, som inte ingår i WHO-nätverket men som i samarbete med olika aktörer bedriver ett omfattande arbete för att skapa social gemenskap och motverka ensamhet i alla åldersgrupper.Denna skrift bygger på information från möten och studiebesök i städerna samt på skriftligt material. Den vänder sig i första hand till beslutsfattare på lokal nivå och till pensionärsorganisationer. Förhoppningen är att skriften ska tjäna som inspiration i kommunernas arbete för att bli en bättre plats att åldras på.