104. Tobias Billström (Huvudinlägg)

Herr president! Ärade parlamentariker! Låt mig i tillägg till den redogörelse som min isländska kollega lämnat bidra med några ytterligare reflektioner.

Det nordiska samarbetet är centralt för att kunna hantera gemensamma utmaningar för våra länder och medborgare. Med ett krig i Europa är det också ofrånkomligt att vårt närområde är av högsta prioritet i utrikespolitiken. Ett fortsatt och fördjupat nordiskt samarbete på det utrikes- och säkerhetspolitiska området är i dagens sitaution av ännu större betydelse. När alla nordiska och baltiska länder är medlemmar av samma försvarsallians, Nato, skapas också förutsättningar för ytterligare djup och bredd i samarbetet. Vi kommer än tydligare att kunna bidra till ökad säkerhet och stabilitet i vår del av Europa.

Den internationella regelbaserade ordningen, respekten för FN-stadgan och skyddet för mänskliga rättigheter är grundläggande värden för vårt gemensamma nordiska arbete på utrikes- och säkerhetspolitikens område. De nordiska ländernas kraftiga fördömande av den ryska aggressionen mot Ukraina och de illegala annekteringarna av ukrainskt territorium utgör ett tydligt och uthålligt stöd för den internationella regelbaserade ordningen. Det gör också vårt starka och långsiktiga stöd till Ukrainas uppbyggnad. I nära samverkan hanterar vi tillsammans de olika utmaningar som dagens situationer innebär.

Den nordiska familjen hör till de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Sett som en helhet skulle den nordiska regionen kunna ingå inte bara i G20 utan även i G10. Det nordiska samarbetet bidrar till större genomslag för våra värderingar och intressen i internationella sammanhang än vad som är möjligt för våra länder vart för sig. Ett närmare och starkt nordiskt samarbete är av avgörande betydelse för vår regions samlade inflytande både i Europa och globalt. Vi har mycket att bidra med för att värna värderingar om öppenhet och frihandel och inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Jag vill också lyfta fram vårt nära konsulära samarbete, som möjliggör för oss att ta till vara nordiska medborgares intressen i krissituationer, exempelvis i Sudan och Mellanöstern.

Nästa år är det Sveriges tur att ansvara för samordningen av det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet N5. Jag ser fram emot att tillsammans med mina nordiska kollegor och er ledamöter i Nordiska rådet fortsätta arbetet med att fördjupa och stärka det nordiska samarbetet.