Flytt för institutionaliserade personer
Information
mellan de nordiska länderna regleras i artikel 9 i den nordiska konventionen från 1994. I
samtliga nordiska länder är det kommunerna som ansvarar för denna typ av vård.
Vid ÄK-S möte i juni 2025 presenterade arbetsgruppen sitt förslag till en reviderad
konvention samt förslag på hur gränshinder kopplade till konventionen skulle kunna
hanteras.
Arbetsgruppen bedömde att det inte är lämpligt att i konventionen reglera
ansvarsfördelning och kostnadsfördelning vid flytt av personer som vårdas i
institutioner. I enlighet med denna bedömning konstaterade ÄK-S att gränshinder 14–
104 inte kan lösas genom en revidering av konventionen. ÄK-S föreslog att
gränshindret ska avskrivas som olöst.
ÄK-S beslutade i enlighet med arbetsgruppens förslag att avvakta den initiala juridiska
analys som samarbetsministrarna initierat i förhållande till möjligheterna att revidera
Helsingforsavtalet före konventionen tas vidare till politisk avstämning.
Under hösten 2025 kommer förslag till ändrad konvention på konsultation till relevanta
organisationer. ÄK-S beslutade att återkomma till vidare hantering av
biståndskonventionen under 2026.
Möjligheten för personer som behöver långvarig vård och behandling att flytta från ett nordiskt land till ett annat grundar sig på artikel 9 i den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster från 1994.
I alla nordiska länder (exkl. Finland) är det kommunerna som är ansvariga för denna vård. I Finland ansvarar välfärdsområdet för denna vård.
Konventionen ger kommunen - eller i Finland välfärdsområdet - befogenhet och skyldighet att medverka till flyttningen till ett annat nordiskt land och eventuellt träffa överenskommelse om fördelning av kostnaderna för vård och behandling i de båda länderna. Det finns dock inga sådana direkta regler gällande fördelningen av kostnaderna.
Arbetsgruppen om revision av den nordiska biståndskonventionen har avslutat sitt arbete och ärendet ligger hos ÄK-S.
Kommentar fra Helse- og omsorgsdepartementet/Norge (februar 2024):
«Helse- og omsorgstjenesteloven slår fast at kommunen skal sørge for at alle som oppholder seg i kommunen tilbys nødvendige helse- og omsorgstjenester. Kommunen har altså et ansvar for alle som oppholder seg i kommunen, uavhengig av om de bor der eller er der i forbindelse med arbeid, studier eller feriereiser. Det stilles ikke krav i loven om at den enkelte pasient eller bruker skal ha oppholdt seg en bestemt tid i kommunen, eller skal ha planer om å oppholde seg en bestemt tid i kommunen. Kommunens finansieringsansvar for tjenester er begrenset til de som oppholder seg i kommunen.»
Hindret påverkar antagligen inte så många, men det har stora konsekvenser för enskilda personer som drabbas. De senaste åren har det emellertid inte inkommit inrapporteringar om konkreta fall med anknytning till detta problematik.
Länderna arbetar för att revisionen av den Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster ska innehålla tydliga regler om ansvarsfördelning och eventuell fördelning av kostnader mellan ländernas myndigheter.