Tull och deposition i samband med överförsel av varor
Information
Generellt i alla länder gäller att de varor som förs in i ett land till försäljning är momsbelagda och i vissa fall även belagda med avgifter. Det är tullens uppgift att säkerställa att dessa pengar tillfaller den egna staten. EU och därmed Sverige har frihandelsavtal med de flesta länder, därmed ingen tull, men i vissa fall andra importavgifter. Områden som är belagda med avgifter handlar i Norges fall om t.ex. livsmedel, där det inhemska jordbruket främjas.
Problemet med depositioner har behandlats i en rapport från det svenska Kommerskollegiet:
Ett stort problem för många företag är att de måste deponera tull och moms, vanligtvis kontant, för varor som förs in i Norge trots att varorna ska återföras till Sverige. Det kan gälla såväl yrkesutrustning, arbetsmaterial, varuprover och mässmaterial. Pengarna återbetalas inom 90 dagar efter att varorna förts tillbaka över gränsen, men en administrativ avgift av det deponerade ursprungsbeloppet dras ofta av för varje månad varan finns i landet.
I Norge är avgiften 5 procent. Inom EU finns det gemensamma regler för mervärdesskatt vid köp över medlemsstaternas gränser och inga tullar, varför detta inte är ett problem vid handel mellan länder inom unionen.
För ett litet företag, till exempel en snickare med egen firma, kan det leda till ett likviditetsproblem att behöva ligga ute med större summor under längre tid, och kostnaden på 5 procent av beloppet kan vara kännbar. Det tar dessutom mycket tid i anspråk vid gränsen att beräkna momsen på en bil full med verktyg och material. I vissa fall gör kostnaden att det inte är lönsamt att ta uppdrag i Norge. Innan Sverige blev medlem i EU fanns tullfrihet mellan Sverige och Norge för servicebilar inklusive utrustning. Att nu moms och tull ska deponeras för all utrustning i snickarens bil gör det kostsamt. Snickaren måste också presentera följande fyra dokument, alla förenade med en kostnad, för att kunna göra en momsdeponering:
1. Vid utförsel ur Sverige: Exportdokument
2. Vid införsel i Norge: Importdeklaration
3. Vid återutförsel ur Norge: Importanmälan
4. Vid återinförsel i Sverige: Utförseldokument
Ett svenskt företag som inte är momsregistrerat i Norge får inte heller lov att sälja varor i Norge, och kan därför inte debitera den norska kunden moms-kostnaden. Snickaren kan alltså inte vidarefakturera kostnaden för moms som måste betalasför de varor som inte förs tillbaka till Sverige.
De norska kraven på deposition.
Det finns tre sätt att hantera moms vid tillfällig införsel av varor:
– Deponering av moms, som beskrivits ovan
– ATA-carnet
– Tullkredit, vilket kräver att importören är företagsregistrerad och momsregistrerad i Norge hos Brønnøysundregistrene. Sådan registrering utgör en hög tröskel för små företag som vill utföra mindre servicearbeten eller ta in små partier mässmaterial till Norge
Den bästa lösningen på snickarens problem borde alltså vara att använda en ATA- carnet. En ATA-carnet är ett internationellt tulldokument som låter innehavaren att tillfälligt (upp till ett år) importera varor utan att betala avgifter och skatter. Så länge som varorna återförs inom tids-ramen så debiteras inga skatter eller avgifter. Det blir också enklare procedurer vid gränspassagen, inga av de fyra dokument som nämns ovan krävs. Syftet är att man ska kunna ta med sig varuprover och yrkesutrustning ut i världen utan att betala tull eller andra avgifter vid gränserna och slippa proceduren att återkräva skatter och avgifter från landets skattekontor. Systemet med ATA- carneter bygger på att den handelskammare som utfärdar dokumentet står som garant gentemot de länder som besöks, så som exempelvis Norge. Som säkerhet för handelskammarens garantiåtagande måste företaget deponera ett visst belopp till handelskammaren, som återbetalas när carneten återställs. En avgift tas också ut för varje ATA-carnet som utfärdas.
ATA-carnet kräver både administration och kapital eftersom en säkerhet ska ställas till handelskammaren. Avgifterna vid användande kan också bli betungande. Men även om ATA-carnet kräver både administration och kapital, kan det ofta vara en enklare och billigare lösning än den tulladministration och kostnad en deposition medför. ATA- carnetsystemet gäller dock inte för alla varor, vilket beskrivs närmare i nästa avsnitt.
En alternativ lösning för snickaren i exemplet ovan är kan också vara att bara ta med exakt det material som kommer att gå åt, ner till minsta skruv, för att slippa ligga ute med deponerad moms. Det är ett upplägg som dock inte så ofta är praktiskt genomförbart.
Läs även Nordiska Ministerrådets rapport "Varuhandel på lika villkor?: Tull och moms i Norden ur ett gränshinderperspektiv". Rapporten finnes här:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Anorden%3Aorg%3Adiva-6098