Inget beslut om Färöarnas ställning

Den färöiska delegationen föreslog i samband med behandlingen av ärendet att de färöiska myndigheterna blir hörda och får ge sina svar på de statsrättsliga, folkrättsliga och politiska motiveringarna och lösningsförslagen  i saken. Efter en lång debatt beslöt parlamentarikerna att skjuta fram beslutet till sessionen i Oslo år 2018.

- Att behandlingen av förslaget fortsätter var det bästa som kunde ske, säger vice lagman Høgni Hoydal från den färöiska delegationen. Vår vilja är att gå vidare med saken, poängterar han. 

Färöarna ansökte i ett brev till Nordiska rådet år 2016 om att få bli fullvärdig medlem i Nordiska rådet, och om att få full tillgång till alla nordiska avtal och konventioner. Ärendet har två gånger varit till behandling i presidiet.

I sitt betänkande efter behandlingen hittills menar presidiet att både samarbetets grundstadga, Helsingforsavtalet, samt den danska grundlagen gör det omöjligt att godkänna förslaget. I beredningen av ärendet hänvisas också både till det sk. Ålandsdokumentet från år 2007.

Helsingforsavtalet stipulerar att de fem nordiska länderna är parter i samarbetet. Endast självständiga stater kan vara medlemmar i Nordiska rådet. Enligt ett tilläggsbeslut från år 1983 har de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland rätt att delta i samarbetet. År 2007 preciserades och förstärktes de självstyrande områdenas möjligheter att medverka i samarbetet i det sk. Ålandsdokumentet. 

Presidiet har också låtit utreda vilka begränsningar den danska grundlagen ställer när det gäller Färöarnas möjlighet att få fullt medlemsskap i en internationell organisation som Nordiska rådet.