Lite demens ska väl en tant klara!

16.06.16 | Nyhet
Nina Fellman
Fotograf
norden.org
Jämställd vård innebär att män och kvinnor får den vård de behöver. Det låter enkelt, men trots alla mål om jämställdhet finns det fortfarande medicinskt omotiverade könsskillnader i vårdkvaliteten i Norden. På ett expertseminarium i Mariehamn fick de nordiska regeringarna några verktyg för förändring.

Svenska kvinnor med Alzheimers får i genomsnitt tre timmar mindre hemtjänst än män i veckan – ett häpnadsväckande exempel på hur genus skymmer vårdbehovet i ett modernt nordiskt välfärdssamhälle.

Flera andra exempel börjar bli alltför välkända: Att vården missar kvinnliga hjärtinfarkter eftersom den medicinska hjärtforskningen gjorts på män. Och att män troligen alltför sällan får diagnosen depression, eftersom kvinnor utgör norm för denna sjukdom.

Den 14-15 juni arrangerade Ålands landskapsregering ihop med Nordiska ministerådet ett expertseminarium om jämställd vård, med fokus på kunskap och förändring.

En jämställd sjukskrivningsprocess

En av experterna var Kerstin Jigmo, distriktsläkare och projektledare för en jämställd sjukskrivningsprocess  i Skåne. 

När sjukskrivningarna exploderade i Sverige i början av 2000-talet fick Kerstin Jigmo och hennes kollegor uppdraget att förbättra sjukskrivningsprocessen och få ner ohälsotalen. De bildade team och började arbeta strukturerat med sikte på långtidssjukskrivnas återgång i arbetet.

- När vi efter ett år utvärderade vårt arbete, blev jag riktigt irriterad. Vi hade fått männen tillbaka i arbete, men kvinnorna var fortfarande sjukskrivna, berättar Kerstin Jigmo.

Kerstin Jigmo har sedan dess utvecklat ett redskap för en jämställd sjukskrivningsprocess – Genushanden.

Fem genusfällor

Genushanden har fått sitt namn för att vården ska vara uppmärksam på fem genusfällor, en för varje finger.

- Grundregeln är att tänka tvärtom. Hade jag agerat likadant om patienten haft motsatt kön? Det måste jag som läkare fråga mig, säger Kerstin Jigmo.

Kortfattat ska vårdpersonal vara uppmärksam på de fem ”fällorna” familjeförhållanden, våld, somatisk eller psykiatrisk diagnos, riskbruk av alkohol och rehabiliteringsplanen.  

Grundregeln är att tänka tvärtom. Hade jag agerat likadant om patienten haft motsatt kön? Det måste jag som läkare fråga mig

Stort fokus läggs på kvinnors familjesituation, medan mäns privatliv inte ingår i läkarens bedömning. Det kan medföra brister i männens behandling, eller låsa fast kvinnorna vid ansvaret för barnen. 

Våld mot kvinnor är en betydelsefull bakgrundsfaktor till många kvinnors sjukskrivningar, något som vårdpersonalen inte vet, eftersom de inte vågar fråga.

- Jag önskar att det fanns ett gemensamt journalsystem i hela Norden så att alla vårdcentraler ställde samma frågor. Men innan det finns ett sådant på plats: Våga fråga! uppmanar Kerstin Jigmo.

Frågar inte om alkohol

Somatisk eller psykiatrisk diagnos är en fälla eftersom vården gärna tror att mäns krämpor är somatiska -  men kvinnors psykiatriska. Vården tenderar också at missa kvinnors alkoholmissbruk – genom att inte fråga om det - och bagatellisera männens.

Slutligen skiljer sig rehabiliteringsprocessen åt, genom att både vården och arbetsgivaren stöttar män att snabbt återvända i arbete, men låter kvinnor stanna kvar längre i sjukskrivning.

På plats på seminariet fanns regeringstjänstemän från alla de nordiska ländernas social- och hälsodepartement, vårdanställda från Åland  – och Ålands kansliminister Nina Fällman.

Halva Ålands budget går till vården, som samtidigt är hårt drabbad av sjukskriven vårdpersonal. 

Våga fråga!

Något måste göras och Landskapsregeringen har lovat både jämställdare löner, bättre personalpolitik och åtgärder mot långtidssjukskrivningar.

- Genushanden gav konkreta verktyg för att komma till rätta med sjukskrivningarna. En mer genusmedveten vård skulle spara skattepengar – och ge både kvinnor och män bättre vård. Jag tror att vi startar ett projekt under hösten där vi utbildar oss i att tänka tvärtom och våga ställa jobbiga frågor! säger Nina Fällman.

Kontakt