Mångfald gynnar lönsamheten

28.02.17 | Nyhet
Petter Stordalen, Nordic Choice
Fler män på toppositioner i näringslivet borde bry sig om mångfald och jämställdhet. Inte för att vara snälla, utan för att det gynnar lönsamheten, sa företagsledaren Petter Stordalen på en stor nordisk konferens om framtidens arbetsliv i Oslo.

Under 2017 års ordförandeskap i Nordiska ministerrådet satsar Norge på jämställdhet i arbetslivet.

Under två dagar i början av februari diskuterades utmaningarna med en könsuppdelad arbetsmarknad, vikten av ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen, hur man bryter könsstereotypa utbildningsval och diskriminering av migranter.

Det sker inte ett skit

Konferensen samlade deltagare från bland annat näringslivet, akademin och fackföreningsrörelsen. Även politiker, forskare och personer från civilsamhället närvarade.

Under panelsamtalet med rubriken ”Hur jobbar verksamheter med mångfaldsrekrytering” uttryckte Petter Stordalen, ägare och styrelseordförande i Nordic Choice Hotel, frustration över att det går så långsamt för arbetsmarknaden att bli jämställd.– Det sker ju inte ett skit. Universiteten är proppfulla av kompetenta kvinnor, men var tar alla vägen? Jag är rädd att män på toppositioner inte bryr sig om mångfald och jämställdhet. Men det borde de, det finns flera undersökningar som visar att företag som satsat på mångfald är väldigt lönsamma. Många tror att vi på Nordic Choice jobbar med mångfald för att vi är snälla, det gör vi inte. Vi gör det för att företaget mår bra av det, sa han.

Kvinnor jobbar oftare deltid

Gerd Kristiansen, ordförande i norska LO, deltog också i panelsamtalet och lyfte fram densystematiska könsuppdelningen på arbetsmarknaden som ett problem på vägen mot ett jämställt arbetsliv.– Kvinnor jobbar deltid i mycket högre utsträckning än män och tjänar mindre än män. Kvinnor får sämre pension än män och kvinnor tar ett större ansvar för sjuka familjemedlemmar. De ojämlika förhållandena måste vi ta tag i för att kunna skapa ett jämställt arbetsliv.

Lynn Roseberry, Ph.D, författare och tidigare lektor vid Köpenhamn Handelshögskola lyfte vikten av ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen i arbetet mot en jämställd arbetsmarknad.En jämförelse visar att pappor i Norden tar ut mer föräldraledighet än genomsnittet i världen. Samtidigt finns stora skillnader mellan de nordiska länderna och trots jämställdhetsframgångar är det fortfarande mammorna som lägger mest tid på att sköta barn.

Enligt Gerd Kristiansen har de nordiska länderna kommit förhållandevis långt när det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden i jämförelse med andra europeiska länder, men vi har långt kvar innan det råder full jämställdhet.– Därför behöver vi en aktiv jämställdhetspolitik som säkerställer en bra balans mellan arbete, familj och fritid, både för män och kvinnor, säger hon.

Vad behöver göras konkret för att uppnå ett jämställt arbetsliv?

– Först och främst måste vi vara eniga om att jämställdhet i arbetslivet är ett mål. Ska vi gå i mål med det måste vi jobba för ett jämställt familjeliv, med en jämlik fördelning av arbete och omsorgsansvar. Vi måste ha en familjepolitik som främjar jämställdhet på hemmaplan, svarar Gerd Kristiansen och fortsätter:– Därtill måste företag jobba systematiskt med jämställdhetsperspektiv i arbetet med rekrytering och karriärsutvecklingsmöjligheter. Och tänka bredare när det gäller kompetens vid en rekryteringsprocess.

Att rekryteringsprocessen är en viktig grundpelare för att uppnå jämställdhet i arbetslivet menar också Hanne Bjurstøm, som är jämställdhets- och diskrimineringsombudsman i Norge.

Hur kan man använda sig av rekrytering för att uppnå jämställdhet?

– En bra rekryteringsprocess hjälper arbetsgivaren att tillsätta den mest kvalificerade sökanden, oberoende av kandidatens kön, funktionsvariation eller etnicitet. Den bäst kvalificerade får jobbet och utsatta grupper riskerar inte att bli diskriminerade. Arbetsgivaren måste ta ansvar för en professionell rekryteringsprocess, som utgår från sakliga grunder, svarar Hanne Bjurstøm.

Vilka utmaningar ser du som jämställd- och diskrimineringsombud?

– Forskning visar att de som har utlandsklingande namn har 25 procent mindre chans till att bli kallade till intervju i Norge. Vi vet att alla inte behandlas lika i rekryteringsprocessen. När rekryteringen till stor del vilar på magkänslan hos den som är ansvarig för att ta fram kandidater är risken stor att kandidaters irrelevanta egenskaper bestämmer mer än de relevanta kvalifikationerna. Bra rekrytering är jämställd. 

Fokus på arbete 

Vikten av att ha med ett intersektionellt perspektiv på arbetsmarknaden var också något som diskuterades under konferensen. Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms Universitet, var på plats i Oslo och berättade om sin forskning under en session med rubriken ”Var på arbetsmarknaden befinner sig invandrande kvinnor?”Hon lyfte fram heterogeniteten som döljer sig bakom ordet ”invandrarkvinnor” och betonade att vi måste se bortom sysselsättningssiffrorna när vi pratar om arbetsmarknaden.– I Sverige är det ett enormt fokus på att människor som invandrar ska få ett arbete, det ses som ”nyckeln till integration”.

Paulina de los Reyes menar att det gör att vi missar att uppmärksamma vad som händer i arbetslivet i dag och att vi bortser från informella hierarkier som skapar ojämlikhet i arbetslivet. Som till exempel hur arbetsmiljön är, hur möjligheten att kombinera familjeliv och arbetsliv ser ut, hur stora löneskillnaderna är eller förekomsten av rasism, diskriminering och trakasserier.– Genom att fokusera på hur många människor som är i sysselsättning så missar man dessa viktiga aspekter. Man ser inte att arbetsmarknaden i Sverige är uppdelad i olika ”arbetsregimer”. Det finns kvinnor som saknar arbetskamrater att prata med under arbetstiden och arbetsplatser där de anställda upplever att arbetsmiljöregler hör till en annan värld.

Enligt Paulina de los Reyes kan människor jobba på samma arbetsplats under helt olika löne-och anställningsvillkor. Ett intersektionellt perspektiv ger oss möjlighet att ringa in hur klasskillnader, ålder, etnicitet och kön, skapar hierarkier ger oss o(jäm)lika förutsättningar.

– Forskningen visar att föreställningar om ras, klass och kön går hand i hand med praktiker som innebär att vissa människor måste acceptera sämre villkor än andra, tolerera fler påhopp, vara tacksamma för självklara rättigheter.  Ett intersektionellt perspektiv hjälper oss att se hur dessa föreställningar påverkar arbetsplatsens hierarki och de anställdas möjligheter att utveckla hela sin potential. För att uppnå ett jämställt och jämlikt arbetsliv måste vi ändra strukturer och informella hierarkier som förhindrar att alla människor behandlas på ett likvärdigt sätt, avslutade Paulina de los Reyes.

Kontakt