Nordiskt kunskapsbygge driver luftvårdspolitiken framåt

21.03.18 | Nyhet
Saltsjöbaden VI-workshop i Göteborg
Fotograf
Heidi Orava
Luftföroreningar orsakar 400 000 fall av förtida död per år enbart i EU-länderna – på världsplan är siffran 6,5 miljoner. Det nordiska samarbetet driver på inom global luftvårdspolicy och skapar kunskapsunderlag för förhandlingar och beslutsprocesser genom expertsamarbeten och nordisk-internationella nätverk.

Norden har varit och är en viktig pådrivare inom FN:s luftvårdskonvention. Enligt konventionens ordförande Anna Engleryd har bland annat Nordiska ministerrådets expertsamarbeten med EECCA-länderna i Östeuropa, Kaukasus och Centralasien de senaste åren varit viktigt för arbetet  i luftvårdskonventionen.

– Nordisk forskning har bidragit till att skapa en kunskapsbas genom att   upprätta utsläppsinventeringar och arbeta med modellsecnarier , nödvändiga förutsättningar  för att de här länderna ska kunna diskutera luftpolicy jämbördigt med de andra länderna i konventionen, säger Engleryd, som i veckan modererade den sjätte internationella Saltsjöbaden-luftkonferensen för vetenskapsfolk och beslutsfattare i Göteborg.

Både direkta och indirekta resultat

– Det är nödvändigt att samarbeta kring luftvårdsfrågorna. Det är ett gemensamt problem som kräver gemensamma lösningar. De nordiska länderna vinner på samarbetet genom att färre utsläpp i slutändan kommer till oss – och  målgruppsländerna vinner på samarbetet dels genom renare luft då de nationella utsläppen minskar, men även genom att de utsläpp som färdas från oss till dem blir mindre när vi ingår gemensamma avtal om att minska våra utsläpp, säger Anna Engleryd.

Katarina Yaramenka, projektledare för Nordiska ministerrådets expertprojekt om luftvård i Ryssland och Vitryssland säger att det nordiska samarbetets bidrag till EECCA-ländernas kapacitets- och metodologibygge ökar förtroendet för resultat av modellering som vetenskapsbaserat stöd för beslutsfattare.

– Vi har sett exempel på när faktaunderlag från samarbeten mellan nordiska och vitryska experter direkt bidragit till att påverka policybeslut – mycket uppmuntrande resultat som vi hoppas få se fler av, säger Yaramenka.

Luftvårdspolitiken in i de stora salongerna

Sveriges miljöminister Karolina Skog, som i år leder Nordiska ministerrådet för miljö och klimat, vill se ett ännu större fokus på luftvårdsproblematiken de kommande åren.

– Det behöver upprepas om och om igen: 6,5 miljoner förtida dödsfall årligen är fler än vad malaria, tuberkulos, aids och krig förorsakar tillsammans. Mycket har gjorts men vi behöver få luftproblematiken ända in i kärnan av hälso- och utvecklingspolitiken genom mer aktion, integration och koordination, säger Skog.

När stora och svåra beslut fattas kan alla inte vara vinnare. Ibland kommer industrin att dra det kortaste strået, ibland konsumenterna. Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten understryker betydelsen av en gedigen kunskapsbas också när det kommer till impopulära beslut.

– När det finns faktabaserad kunskap att ta ställning till blir både beslutsfattare och medborgare mer villiga att offra något för att uppnå en bättre luftkvalitet, säger Høybråten.

Kontakt