Ökad konsumtion av fisk och skaldjur kan stärka Nordens beredskap
Rapporten visar att akvatisk mat är en strategisk resurs som Norden utnyttjar för lite i dag. Livsmedel från hav och sötvatten kan spela en större roll för både vår beredskap och folkhälsa. Och vi tjänar på ett starkare nordiskt samarbete i frågan.
Stark produktion men globala beroenden
Norden är en av världens största producenter och exportörer av fisk och skaldjur. Norge, Island, Färöarna och Grönland står för stora delar av produktionen, medan Danmark, Sverige och Finland i högre grad är beroende av import och vidareförädling.
Samtidigt är värdekedjorna starkt globaliserade. En stor del av den nordiska fisken exporteras för bearbetning utanför regionen, och produktionen är beroende av både internationella transporter och importerade råvaror till fiskfoder. Det gör systemet sårbart vid störningar i handel och logistik, exempelvis till följd av geopolitiska förändringar. Produktionen sker dessutom i många fall långt från de områden där befolkningen är koncentrerad.
Rapporten lyfter även överfiske och bristen på långsiktiga avtal om vissa gemensamma fiskbestånd som faktorer som försvagar motståndskraften. När en stor del av bearbetningen sker utanför Norden minskar dessutom den regionala kontrollen över värdekedjan.
För att stärka beredskapen rekommenderas bland annat ökad regional förädling, diversifierade foderkällor och stärkt samarbete kring en hållbar förvaltning av fiskbestånd.
Nofima samarbetar nu tillsammans med andra forskningsinstitutioner för att ta fram en omfattande forskningsbaserad dokumentation om fisk och skaldjurs betydelse för livsmedelssystemen och livsmedelssäkerheten.
Nordborna äter allt mindre fisk
Men produktionen i sig räcker inte för att stärka beredskapen, konsumtionen spelar också en viktig roll. En nordisk undersökning (NORMO 2025) visar att nordborna äter betydligt mindre fisk och skaldjur än vad som rekommenderas, och konsumtionen fortsätter att minska. Samtidigt lyfts behovet av en mer varierad kost, med fler sorters fisk och skaldjur än i dag.
En förklaring till minskad konsumtion är prisutvecklingen. Fisk och skaldjur har haft de största prisökningarna bland livsmedel i Norden och blivit över 40 procent dyrare sedan 2015. Bristande kunskap om tillagning och låg vana att äta fisk påverkar också konsumtionen.
Rapporten slår fast att ingen enskild åtgärd räcker för att öka konsumtionen, det krävs flera parallella insatser som stärker både tillgång, kunskap och motivation. Bland förslagen finns sänkt moms på fisk och skaldjur, riktade informationsinsatser till unga och mer undervisning om matlagning i skolan. Även offentliga måltider lyfts fram som viktiga för att öka konsumtionen, liksom satsningar på mindre kända och mer prisvärda arter.
Nordiskt samarbete stärker motståndskraften
Rapportens samlade slutsats är att livsmedel från hav och sötvatten utgör en strategisk resurs för Nordens livsmedelsberedskap, men kan spela en ännu större roll än i dag.
Om Norden ska bli mindre sårbart behöver vi både starkare värdekedjor och fler som väljer fisk och skaldjur på tallriken. Det kräver gemensamma nordiska insatser – från produktion och förädling till kunskap och konsumtion.
Därmed kan livsmedel från hav och sötvatten bli en ännu viktigare del av ett robust livsmedelssystem, stärkt beredskap och bättre folkhälsa i Norden.
Om rapporten
Rapporten Nordic Aquatic Food Systems: System Preparedness and Recommendations for Increasing Seafood Consumption belyser de nordiska värdekedjorna för fisk och skaldjur och hur konsumtionen av livsmedel från hav och sötvatten kan öka på ett hållbart sätt. Rapporten är den första av två rapporter på samma tema och har tagits fram av Nofima tillsammans med Köpenhamns universitet, Aarhus universitet, Islands universitet, Lunds universitet och Färöarnas universitet med stöd från Nordiska ministerrådet. Resultatet presenteras den 10 juni vid ministerrådet för fiske, vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS).
