Plaståtervinningen i Norden kan förbättras
- För att uppnå den önskade ökningen av plaståtervinning måste vi engagera hela värdekedjan. Våra plastprodukter borde designas och produceras utan skadliga ämnen och med med hänsyn till återvinning. Vi bör också förbättra insamlingen och sorteringen samt stimulera marknaden för återvinningsmaterial,” säger Sanna Due Sjöström, ordförande för Nordiska avfallsgruppen, ett organ under Nordiska ministerrådet.
Rapporten "Collection and recycling of plastic waste" presenterar de första stegen för att förbättra de nordiska systemen för insamling och återvinning. Rapporten fokuserar på tre avfallsströmmar: plastemballage, små plastföremål och skrymmande plastavfall.
Syftet med rapporten "Guideline for plastic sorting at recycling centres" är att stödja kommunala återvinningsstationer i att öka insamlingen av plastmaterial av bättre kvalitet. Rapporten listar och beskriver möjliga plastkategorier och ger rekommendationer för organisationen av insamling och sortering vid stationerna.
- 65 000 ton plast från de kommunala återvinningsstationer bränns varje år. Förbättrad sortering vid stationerna skulle bidra till en avsevärd ökning av plaståtervinningen” säger Due Sjöström.
Den tredje rapporten, "Plastic value chains – Case WEEE (Waste electric and electronic equipment)", identifierar en avsevärd potential för ökad återvinning av plaster från elektroniskt avfall i Norden. Identifiering och avskiljning av farliga ämnen framhålls som en central fråga. Trots att det finns användbar återvinningsteknik tillgänglig, återvinns endast mindre än 30 procent av plastavfallet.
Plastic at Recycling Centres, Background: Background report, phase 1
Plastic value chains: Case: WEEE (Waste Electric and electronic equipment) in the Nordic region
Bakgrund
Rapporterna utgör en del av de nordiska statsministrarnas initiativ för grön tillväxt, "Norden - ledande i grön tillväxt". Analyserna kommer att användas inom pågående åtgärder för att öka plaståtervinningen i Norden. Ytterligare resultat presenteras i projektets slutrapporter i slutet av 2014.
Rapporterna har producerats av Østfoldforskning (NO), IVL – Svenska Miljöinstitutet (SE), VTT – Teknologiska forskningscentralen (FI), Aalborgs universitet (DK), Environice (IS), och Cowi (SE / DK / NO).
