Carl Bildt (Hovedindlæg)

Herr President! Ärade medlemmar av Nordiska rådet! År 2008 – när jag senast hade förmånen att redogöra för vad vi, de nordiska länderna, gjort gemensamt på det utrikes- och säkerhetspolitiska området – kunde jag berätta om en kommande rapport om samarbetets framtida utvecklingsmöjligheter.

I dag, fem år senare, kan jag konstatera att det har skett en betydelsefull utveckling och fördjupning av vårt samarbete, inte minst med inspiration från den viktiga rapport som Thorvald Stoltenberg lade fram 2009 på uppdrag av de nordiska utrikesministrarna.

Ett konkret exempel på detta får vi i början av 2014, när Sverige och Finland för första gången deltar i form av övningar tillsammans med Norge i samband med Natos luftrumsövervakning över Island – i vilket också Danmark ingår och där Island självfallet är värdnation.

Våra gemensamma intressen och värderingar och vår geografiska närhet har gjort det naturligt för oss att utveckla en gemensam politik och tillsammans möta dagens och morgondagens utmaningar, som vi ser i en alltmer komplex värld, där vi behöver ett starkt samarbete i vår del av Europa och en stark nordisk röst för fred, frihet och demokrati.

Vårt engagemang för vår omvärld börjar i vårt närområde.

Sverige avslutade sitt ordförandeskap i Arktiska rådet i maj, och det innebär att en period av tre efterföljande nordiska ordförandeskap nu följs av två nordamerikanska. Under de nordiska ordförandeskapen har Arktiska rådet fått ett genomslag i den globala politiken. Det har upprättats ett fast sekretariat i Tromsö, och Arktiska rådet har nu finansiering för sin verksamhet. För första gången har två bindande avtal förhandlats och undertecknats inom ramen för rådets verksamhet.

I går möttes utrikesministrarna i Barentsrådet. Då övertog Finland ordförandeskapet från Norge. Samarbetet i Barentsrådet bidrar till miljön, till ekonomisk och social utveckling och till gemensam säkerhet i vårt närområde.

Östersjöstaternas råd förenar de nordiska länderna med Polen, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och EU i gemensamma frågor som rör ett av världens viktigaste handelsområden. Under Finlands ordförandeskap kommer det bland annat att göras en översyn av de långsiktiga målen och uppföljningen av Vilniusdeklarationen.

Samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen, som omfattar EU-kommissionen, EU:s medlemsstater och partnerländerna Island, Norge och Ryssland, har bidragit till att öka EU:s engagemang för norra Europa och samarbetet mellan länderna i regionen.

Tillsammans med våra baltiska grannar har vi fortsatt att utveckla det så viktiga nordisk-baltiska samarbetet. För första gången hölls i februari i Gdansk ett gemensamt möte med NB8 och länderna i den så kallade Visegradgruppen – Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Ett nästa möte planeras i Estland i början av nästa år.

Vårt samarbete är emellertid inte bara inriktat på vårt eget närområde. De nordiska länderna delar ett starkt engagemang för globala frågor, och vi söker därför möjligheter till samverkan även utanför vårt närområdes gränser.

Vi har under året diskuterat vad vi gemensamt kan göra för att möta olika utmaningar på skilda håll i världen. I Friends of Syria-gruppen har vi, med våra baltiska grannar, talat gemensamt under året till stöd för en politisk lösning av konflikten i Syrien.

Det nordiska nätverket för medling har träffats i Sverige och Finland för att utbyta information och erfarenheter, och i Förenta nationernas säkerhetsråd har vi under året hållit en rad nordiska anföranden.

Vi har också inlett en översyn kring hur vi kan utveckla vårt samarbete inom FN för att försäkra oss om att det inom världsorganisationen även fortsatt ska finnas en stark nordisk röst.

De nordiska länderna eftersträvar också ett nära samarbete när det gäller fredsfrämjande insatser.

Sverige, Norge, Finland och Lettland har sedan våren 2013 ett samordnat styrkebidrag till ISAF i norra Afghanistan, Nordic Baltic Transition Support Unit, ett samarbete som avses fortgå till sommaren 2014. Vi undersöker för närvarande möjligheterna att bidra till Natos kommande utbildningsinsats.

Vår ambition är också att kunna erbjuda ett gemensamt nordiskt styrkebidrag till FN.

Vi arbetar gemensamt för att utveckla FN:s fredsfrämjande styrkors förmåga genom kapacitetsuppbyggnad, metodutveckling och utbildning. Under 2013 finansierar och bidrar vi med experter till två FN-projekt av långsiktig betydelse för stärkande av FN:s fredsfrämjande verksamhet.

Vad gäller våra nordiska utrikesförvaltningar fördjupar vi vårt arbete i syfte att bidra till gemensam resursanvändning och ökad effektivitet. Tillsammans bidrar vi till en bredare nordisk diplomatisk närvaro och ökat nordiskt inflytande i vår omvärld. Vi strävar efter att utöka det samarbete som redan i dag finns på ett trettiotal orter runt om i världen till ytterligare ett antal platser i Europa och Nordamerika.

Samtidigt försöker vi utveckla vårt samarbete på nya områden på den globala dagordningen.

Cybersäkerhet är en sådan fråga, där de nordiska länderna under året har samverkat på såväl teknisk som politisk nivå. Det säkra kommunikationsnätverket mellan de nordiska länderna är nu operativt, och våra CERT-myndigheter kan nu samverka och utbyta information om it-relaterade säkerhetshot.

Detta är ett viktigt arbete som kommer att fortsätta, inte minst i ljuset av det normbildande arbete som pågår i olika multiforum, inklusive FN, EU och OSSE. Vid ett seminarium i Stockholm i våras diskuterades bland annat samverkan i det pågående internationella samarbetet om hur man skapar förtroende mellan stater i cyberrymden.

Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet ger resultat. Det är ett informellt och praktiskt samarbete som skapar mervärde. Det nordiska säkerhetspolitiska samarbetet stärker säkerheten i vår egen region och främjar Norden som en aktiv deltagare och partner för säkerhet i internationella frågor. Och som vi även tidigare har haft anledning att konstatera väcker det nordiska samarbetet intresse också på andra håll i världen.

Sedan tidigare har vi en informell dialog mellan de nordiska länderna och en grupp afrikanska stater, med det huvudsakliga syftet att diskutera politiska och ekonomiska frågor av gemensamt intresse för Norden och Afrika. Och på det nordiska mötet med president Obama i Stockholm i september enades vi om att hålla en årlig nordisk-amerikansk säkerhetsdialog med fokus på globala frågor.

Jag vill även säga att vi gläder oss åt det starka stöd som uttryckts från våra parlamentariker. Under året har de nationella parlamenten diskuterat nordiskt samarbete när det gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, och det var temat för Nordiska rådets session i Stockholm i april. Detta är värdefullt när vi nu går vidare med att utveckla och fördjupa vårt samarbete.

Låt mig till sist, herr President, få passa på att tacka också mina nordiska kolleger för den goda samverkan och samvaron under året.