156. Margot Wallström (Indlæg)

Information

Typ
Inlägg
Tal nummer
156
Speaker role
Sveriges udenrigsminister
Datum

Herr president, medlemmar av Nordiska rådet! År 1990 tilldelades Tomas Tranströmer Nordiska rådets litteraturpris. Tranströmer har i en intervju beskrivit sin plats på jorden på ett träffande sätt: Jag har en föreställning om att varje människa har sin tyngdpunkt på en bestämd plats, som en kula som rullar runt tills den hittar lägsta punkten där den kan vila. För mig är platsen här. När jag står här på bryggan och ser ut över vattnet känner jag att detta är min utgångspunkt. Så uttryckte sig Tomas Tranströmer. På samma vis ser jag Nordiska rådet med parlamentariker från de nordiska länderna som träffas och fattar gemensamma beslut som ett uttryck för vår nordiska utgångspunkt och våra värderingar. Demokratin och respekten för våra mänskliga rättigheter är rättesnören. Ett exempel från Sverige är ju att vi i år har hundraårsfirande av den lika och allmänna rösträtten för män och kvinnor, något som vi högtidlighåller med en särskild tillsatt flaggdag den 17 december.

Med våra nära band, våra väl fungerande samarbeten, kulturutbyten och gemensamma visioner är vår region i dag en internationell förebild för multilateralt samarbete. Våra länder präglas av en hög tillit till samhällets institutioner och ett regelbaserat samhällsbygge. Det är en tillit som har vuxit fram under lång tid och är kittet i den nordiska modellen. Vi är alla väl utvecklade demokratier och välfärdssamhällen som är beroende av att internationell rätt upprätthålls. Tillsammans ska de nordiska länderna fortsatt vara starka försvarare av rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Vår gemensamma roll är viktig i en tid som präglas av konflikter, humanitära kriser, terrorattentat och polarisering på såväl nationell som global nivå. EU:s röst liksom vår nordiska röst behövs till stöd för den multilaterala regelbaserade världsordningen. Jag vill kort nämna fem områden som är centrala för vårt arbete: EU:s roll, våra regionala samarbeten, FN, säkerhetspolitik och Agenda 2030.

EU spelar, och behöver spela, en nyckelroll på den globala scenen. Samtidigt vet vi, inte minst från gårdagens diskussion, vilka utmaningar som väntar när det gäller utvecklingen i vissa medlemsländer vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, grundläggande värderingar och rättsstatens principer. Såväl vad gäller Polen som Ungern har oron över utvecklingen föranlett EU att inleda särskilda granskningsförfaranden. Läget i brexit är svårt. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att mycket redan är överenskommet. Tillräckliga framsteg för en överenskommelse fanns tyvärr inte inför Europeiska rådets möte i oktober, men en förhandlingslösning borde vara inom räckhåll. Ett ordnat utträde utgör grunden för en bra förbindelse mellan EU och Storbritannien, som ligger i allas vårt intresse.

Även EU:s handelsrelationer över Atlanten är vitala. De nordiska ländernas välstånd är ju byggt på att vi kan handla med varandra med en fredlig omgivning och med förutsägbara regler som just reflekterar grundläggande värderingar om demokrati och mänskliga fri- och rättigheter. Från nordiskt perspektiv är det vad våra nära transantlantiska relationer handlar om. Det här utmanas också av att vi ibland är oeniga med våra vänner på andra sidan Atlanten. Vi finner hot om tullar oacceptabla, och vi beklagar att USA har lämnat Parisavtalet och GCPOA, alltså kärnenergiavtalet med Iran, och att administrationen motsätter sig ICC.

Arbetet mot gränshinder och för öppenhet är också sådant som vi arbetat intensivt med i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet under många decennier och där vi rönt stora framgångar. Sverige har lett arbetet i fem regionala samarbetsformat och samordnat det nordiska och det nordiskbaltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetsformatet. Regionalt samarbete är förtroendeskapande och stärker banden mellan länder och folk i regionen. Vi stöder dessutom ett starkt, effektivt och reformerat FN, där generalsekreterarens ansats som konfliktförebyggande genomsyrar hela systemet.

Det behövs ett nordiskt perspektiv också i FN:s säkerhetsråd. Sverige bidrar med detta under 2017-2018 och hoppas att Norge ska fortsätta arbetet. Vi stöttar Norges kandidatur. Med ett nordiskt land i säkerhetsrådet har Norden en röst i världens viktigaste forum för upprätthållande av fred och säkerhet, och den möjligheten ska vi ta vara på.

Säkerheten i vår egen region hinner jag inte gå in på. Men vi vet alla att säkerhetsläget i Östersjöområdet fortsatt är försämrat. Rysslands undergrävande av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet på Krim och landets östra delar angår alla Europas länder, inte minst Ryssland och dess nordiska grannländer. Samtidigt måste vi förstås ha en dialog med Ryssland och Rysslands folk. Vi ser också positivt på samarbetena i Arktis, Barents och Östersjön.

Detta var bara en sammanfattning av några av de frågor som vi utrikesministrar diskuterar mycket när vi ses i nordiska sammanhang.