1990 Tomas Tranströmer, Sverige: För levande och döda

1990 Tomas Tranströmer, Sverige: För levande och döda
© Miriam Berkley

Om författaren

Tomas Tranströmer är en av de mest betydande poeterna i den svenska litteraturhistorien. Han är född och uppväxt i Stockholm och arbetade under sin yrkesverksamma tid som psykolog. Efter en stroke 1990 drabbades han av afasi och högersidig förlamning. Han är en hängiven musiker och har efter hjärnblödningen spelat in en skiva med pianostycken för vänster hand, många skrivna till honom personligen. Tranströmer har aldrig levt som fri författare, han har aldrig deltagit i litteraturpolitik. Hans lyriska produktion är inte stor till det yttre formatet. Tranströmer tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2011.

Om det vinnande verket

För levande och döda är ett i raden av Tranströmers poetiska tilltal. Han debuterade märkligt fullgången 1954 med samlingen 17 dikter, och hans poesi har egentligen inte sedan dess genomgått några avgörande förändringar. Formerna verkar organiskt sprungna ur innehållet vare sig det rör sig om haikus eller prosadikter, och den ur vardagligt röstläge intonerade metaforiken sträcker sig från det mest sinnligt närliggande, hänemot det aldrig någonsin utsagda: ”I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen/som handen griper en solvarm sten”.

För levande och döda

Publicerad av: Albert Bonniers Förlag 

Publikationsår: 1989

Det här är vad bedömningskomittén sade

På ett poetisk förtätat språk och i en vision av världens enhet synliggör han tillvarons dolda dimensioner och människans oändliga resurser.