Finska och isländska bör bli officiella arbetsspråk i NR – det handlar om jämlikhet

03.11.16 | Nyhet
Juho Eerola
Photographer
Johannes Jansson/norden.org
Finlands och Islands delegationer föreslår att alla nordiska nationalspråk ska godkännas som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet.

De fem nordiska nationalspråken nämns i Nordiska rådets deklaration om nordisk språkpolitik från år 2006. Arbetsspråken inom det nordiska samarbetet är svenska, norska och danska.

Isländska och finska är inte arbetsspråk inom Nordiska rådet och har därmed inte en likvärdig ställning i det nordiska samarbetet.

Delegationerna anser att detta inte är rättvist.

Alla dokument inom Nordiska rådet skrivs på något av de officiella arbetsspråken. De viktigaste dokumenten översätts till finska och isländska.

Juho Eerola, ordförande för Finlands delegation, ser språkfrågan som mycket viktig för samarbetet inom Nordiska rådet. Eftersom mötestidtabellen vid NR:s session i Köpenhamn fördröjdes, överfördes språkförslaget till behandling i presidiet utan någon remissdebatt.

- Jag är inte besviken, förutsatt att förslaget får en saklig behandling. En remissdebatt skulle kanske ha gett frågan större synlighet, men det handlar om en stor principiell fråga. I dagens läge får vi översättningarna av de viktigaste dokumenten i sista stund. Det betyder ofrånkomligen att jag tyvärr inte kan förbereda mig så bra inför mötena som jag vill, säger Eerola, som är medlem i gruppen Nordisk frihet.

De finsk- och isländskspråkiga medlemmarna i Nordiska rådet kan inte framföra skriftliga frågor eller lämna in medlemsförslag eller andra dokument på finska eller isländska till Nordiska rådets sekretariat för behandling.

- Det här är en viktig jämlikhetsfråga, som glädjande nog fick understöd av hela Finlands delegation. Islänningarna har upplevt motsvarande språkproblem och även de understöder vårt förslag, konstaterar en nöjd Juho Eerola.

Maarit Feldt-Ranta, vice ordförande för Finlands delegation, medger att språkfrågan är en principsak.

- Det går inte att sätta sig in i ärenden på djupet om dokumenten inte är tillgängliga på ens modersmål i tid. Språkkunskaper är givetvis en förutsättning för att åta sig internationella uppdrag, men bara kunskaper i språk gör inte finländarna jämlika i det nordiska samarbetet, påpekar Feldt-Ranta.

Juho Eerola och Maarit Feldt-Ranta tillstår att ett utvidgat antal arbetsspråk innebär högre kostnader, men demokrati måste få kosta.

- Det kostar också att ha Finland som ett tvåspråkigt land, men det är ett beslut som vi håller fast vid, påpekar Eerola.

Maarit Feldt-Ranta ser kostnadsfrågan närmast som en fråga om prioritering.

- Det är viktigt att hålla sig nära folks vardag i det nordiska samarbetet. I många ärenden går vi rätt så långt från den egentliga kärnan i det nordiska samarbetet, och även det kostar, konstaterar Maarit Feldt-Ranta.

Cirka 20 procent av medborgarna i Norden talar finska, vilket är ungefär lika många som de dansktalande.

Nordiska rådet är ett parlamentariskt representativt organ, som bör företräda alla medborgare i Norden på ett jämlikt sätt.