Fri rörlighet lyftes starkt under Nordiska rådets session

Frågan om digital mobilitet och id-matchning över de nordiska gränserna är högprioriterad i det nordiska samarbetet. Det syntes inte minst under sessionsveckan, där ämnet toppade agendan både hos Gränshinderrådet, som arbetar för ökad fri rörighet i Norden, samt hos de nordiska samarbetsministrarna som möttes på måndagen. 

De nordiska digitaliseringsministrarna och även de nordiska statsministrarna har tidigare i varsin deklaration lyft fram vikten av utökat samarbete för digital mobilitet. Många gränshinder, det vill säga administrativa hinder som ställer till problem för människor och företag som verkar över gränserna, beror på att ländernas digitala indentifikationssystem inte är kompatibla. 

En person med svenskt eID kan till exempel inte hantera sina ärenden på danska, finska eller norska myndigheters hemsidor och vice versa. Det skapar tung administration för mobila nordbor och företag, och hämmar mobiliteten över gränserna.

Från EU finns det krav på att detta ska fungera och i Norden samarbetar man för att gemensamt hitta lösningar där Norden kan visa vägen för resten av EU. 

The Nordic-Baltic eID Project (NOBID), som finansieras av ministerrådet för digitalisering, har en central roll i detta arbete och en utmaning som de i sitt arbete identifierat såsom central i att möta kraven från EU är identitetsmatchning mellan de nordiska länderna och mellan de myndigheter som tillhandahåller information om sina invånare. 

För att effektivisera och samordna processerna har både samarbetsministrarna och Gränshinderrådet nu ett extra fokus på att hitta lösningar, i nära samarbete med relevanta nationella instanser och nordiska ministerrådet för digitalisering, MR-digital.

De nordiska byggreglerna var ett annat stort tema för Gränshinderrådet under sessionsveckan. Gränshinderrådet och Nordiska ministerrådet, Svinesundskommitéen samt Association of European Border Regions (AEBR) arrangerade en heldagskonferens, Coordination of Nordic Building Regulations, där huvudbudskapet var att Norden behöver koordinering av den nordiska byggmarknadens regelverk för att öka konkurrensen, effektivisera byggsektorn och skapa en utökad marknad för innovationer.

Seminariet samlade en lång rad aktörer inom byggsektorn, både från den privata och offentliga sektorn. I anslutning till seminariet publicerades också en debattartikel i Dagens Industri under rubriken Så skapar vi en gemensam nordisk byggmarknad, undertecknad av representanter för både Gränshinderrådet och Svinesundskommitéen.

Också i sessionens plenum i Sveriges riksdag lyftes frågor om fri rörlighet och arbetet mot gränshinder. Det skedde bland annat i debatten i samband med de nordiska samarbetsministrarnas redogörelser. I redogörelsen för gränshinderarbetet, som omfattar perioden 1 juli 2024 till 30 juni 2025, konstaterades att fyra gränshinder har blivit lösta och fem gränshinder konstaterats som olösbara. 

Dessutom var gränshinder på agendan när samarbetsministrarna mötte Nordiska rådets presidium och när ministrarna höll så kallad politisk dialog med Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling med fokus på ministerrådets arbete med gränshinder och det nya programmet för fri rörlighet.

Gränshinderrådet höll också möte med de tre gränsregionala informationstjänsterna och Info Norden, som är Nordiska ministerrådets informationstjänst, och hann även med ett eget möte, där tonvikten låg på gränshinder kopplat till digitala lösningar.

Nordregio, som är ett forskningsinstitut under Nordiska ministerrådet, gästade mötet och gav en överblick över sin forskning kring digital inkludering samt aktuella forskningsresultat kopplat till nordisk arbetskraftsmobilitet. Slutligen kunde också ett gränshinder som rör språkkravet för norska lärlingsutbildningar konstateras som löst, och numera erkänns godkända kunskaper i ämnet svenska och danska som likställda med kravet på norska.

Gränshinderrådets ordförande Fredrik Karlström var nöjd med veckan.

- Det är glädjande att vi har så många aktörer som jobbar för att få bort gränshinder. Inte minst det faktum att samarbetsministrarnas nu prioriterar arbetet med digital mobilitet och id-matchning så högt inger hopp om att vi kan börja få konkreta resultat. Det är också nödvändigt om vi ska nå målen i den nordiska visionen, att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030, säger Karlström.

Även Gränshinderrådets andra ordförande Astrid Thors från Finland var nöjd med sin första session som ny ledamot i Gränshinderrådet.

- Jag instämmer med Fredriks analys, och vill också passa på att lyfta det viktiga arbete som informationstjänsterna gör för att underlätta den vardagliga integrationen mellan våra länder.  Men det återstår mycket arbete för att nå visionen om den mest integrerade regionen. Ytterligare politiskt tryck måste skapas för att vi ska nå den.