Från de finländska skogarna till brasilianska apelsinskal – livets ekonomi

Universellt språk

På Nordiska bioekonomidagen deltog internationella experter, företagare och politiska beslutsfattare. Det informella programmet som byggde på delaktighet fokuserade på lösningar och utbyte av erfarenheter från hela världen. Vare sig det handlar om apelsinskal från Brasilien, norska timmerhus eller isländskt fiskskinn är utmaningarna desamma överallt: att förvandla avfall till värdefulla produkter och att överge den fossilbaserade ekonomin.

Bioekonomin är ett universellt språk. Resurserna kan variera mellan världens regioner, men utmaningarna är desamma: hur kan vi ta vara på de biologiska sidoströmmarna?

Seniorrådgivare Torfi Jóhannesson i Nordiska ministerrådet konstaterade att ”bioekonomi är ett universellt språk. Resurserna kan variera mellan världens regioner, men utmaningarna är desamma: hur kan vi ta vara på de biologiska sidoströmmarna?”. Liknande budskap kom från olika delar av världen: ”Det finns inget avfall – bara resurser.”

Fem principer för hållbar bioekonomi

Utmaningarna är globala, och den främsta lärdomen under dagen var den nordiska bioekonomins potential att spela en nyckelroll i ett globalt perspektiv. Samarbete över sektorer och nationsgränser har visat sig vara det mest framgångsrika sättet att utveckla den nordiska bioekonomin. Även om bioekonomin som vetenskap går snabbt framåt hänger inte politiken med i många länder.

I detta avseende kan den nordiska bioekonomistrategin ge ett värdefullt bidrag. En del av strategin är att fastställa de fem principerna för hållbar bioekonomi:

1. Hållbar resursförvaltning – ansvarsfull användning av våra gemensamma resurser

• Utveckla ny, resurseffektiv teknik för att öka utnyttjandet av skördad biomassa.
• Uppgradera restprodukter och avfall till produkter och tjänster med högre värde för att optimera kvaliteten och värdet av biomassa.
• Bidra till lösningar som bygger på cirkulära bioekonomi där material återanvänds och återvinns i hela värdekedjan.

2. Livsmedelstrygghet och hälsa – tillräckliga mängder av näringsrik mat till alla

• Stödja produktion av och innovation inom alternativa proteiner för både foder och livsmedel. 
• Förbättra allmän hälsa och nutrition genom att utveckla nya, hållbara och hälsosamma livsmedel och läkemedel. 
• Garantera livsmedelstrygghet och säkra livsmedel för alla.

3. Motståndskraftiga och artrika ekosystem – en livsduglig planet

• Stödja åtgärder för att minska luftföroreningar och koldioxidutsläpp i hela värdekedjan samt utveckla förnybara alternativ till fossilbaserade produkter och processer. 
• Öka den biologiska mångfalden både på land och i vatten.
• Återställa och upprätthålla markens bördighet samt skydda vattenkvaliteten genom att minska användningen och använda rätt reningsprocesser i återvinningen.

4. Inkluderande ekonomiskt och socialt välstånd – hållbara samhällen

• Skapa anständiga nya jobb och behålla befintliga, särskilt på landsbygden och i kustområden.
• Utveckla och dela med sig av ekonomiskt genomförbara och hållbara affärsmodeller. 
• Ge landsbygden och stadsområden miljömässiga, sociala och ekonomiska möjligheter samt uppmuntra till nya partnerskap – på lokal, regional, nationell och global nivå.

5. Hållbar konsumtion – förändra konsumenternas beteende

• Tillhandahålla infrastruktur som underlättar återanvändning, återvinning och återvinningsförädling av biobaserade produkter. 
• Uppmuntra miljöanpassad upphandling inom både offentlig och privat sektor. 
• Förplikta sig till utbildning och upplysning om hållbara metoder, från förskola till universitet.

Bioekonomi handlar inte bara om vedeldning. Det handlar om en framtid utan fossila bränslen. Det handlar om att varje land utvecklar sina egna resurser i stället för att exportera råvaror. Det handlar om att se till att världen fortfarande är livsduglig om tusen år.

• Nordiska bioekonomidagen på COP23
• Fem principer för hållbar bioekonomi