Nej till gemensamt nordiskt personnummer, ja till gemensamt elektroniskt id

25.01.17 | Nyhet
Nummermaskine på bibliotek
Photographer
Yadid Levy / Norden.org
Under Nordiska rådets möte i Oslo sa utskottet för välfärd i Norden nej till ett gemensamt nordiskt personnummer. Den främsta orsaken är att det finns en enklare och billigare lösning mot gränshinder, nämligen ett gemensamt elektroniskt id. Här finns nyckeln till att öppna dörrar som hittills varit stängda för medborgare som passerat gränser.

E-id är en nyckel till banktjänster, arbete, studier och handel över gränserna och kan relativt enkelt anpassas till att gälla i hela Norden ifall den politiska viljan finns.

Nordiska medborgare är mobila. Vi studerar, arbetar och pendlar alltmer över nationsgränserna, vilket ofta skapar byråkratiska utmaningar som leder till frustration hos medborgarna. Om vi ska ha jobb, öppna bankkonto eller registrera adress måste vi ha ett personnummer i det land vi kommer till. 

Enligt Mittengruppen är tiden inne för det nordiska samarbetet att gå från en rörig och papperslös kärleksrelation till ett ”äktenskap under ordnade former”. Gruppen lade fram förslaget om äktenskap, eller rättare sagt ”ett nordiskt medborgarskap”, under Nordiska rådets session i Reykjavik 2015. Nordiska rådets utskott för välfärd i Norden skickade ut förslaget för synpunkter till de nordiska länderna i januari 2016.

Läs medlemsförslaget här:

Ja till gemensamt elektroniskt id

I dag beslutade utskottet att det inte kommer att satsa på ett gemensamt system för personnummer. Den främsta orsaken är att det finns en enklare och billigare lösning på problemen, nämligen ett gemensamt elektroniskt id, och ett bättre system för utbyte av det som räknas som nationella grunddata (till exempel folkbokföringsregistret). 

E-id används redan i dag, bland annat som legitimation i bankärenden och som ingång till offentliga tjänster. E-id är en nyckel till banktjänster, arbete, studier och handel över gränserna och kan relativt enkelt anpassas till att gälla i hela Norden ifall den politiska viljan finns.

Utskottet sammanträder nästa gång i april i Stockholm, där det ska diskutera frågan ytterligare innan ett reviderat förslag tas upp i plenum av samtliga medlemmar i Nordiska rådet. Först efter ett beslut i plenum kan förslaget bli en rekommendation till de nordiska regeringarna.