Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Bidrag inom bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet (de särskilda bidragen och umgängesbidraget) upphör vid utlandsarbete

En person som bor i Sverige och får arbete i annat nordiskt land och därför omfattas av det landets lagstiftning, har inte längre rätt till de svenska socialförsäkringsförmåner som omfattas av EU:s samordningsregler, inklusive de bidrag inom bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet. Personen har inte alltid rätt till motsvarande förmån i arbetslandet. Andra nordiska länder har dock andra system som ersätter en familjs kostnader för sin bostad, exempelvis genom skattesystemet.

Information

Serienummer
14-086
Berørte lande
Sverige
Kategori
Social och hälsa
Status
Løst
Prioriteret af grænsehindringsrådet
Nej

Det svenska bostadsbidraget till barnfamiljer består avtvå delar, dels ett bidrag till kostnader för bostaden, dels ett bidrag som lämnas för att barn bor eller vistas i hushållet. Det senare lämnas som ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, ett särskilt bidrag för barn som bor växelvis eller ett umgängesbidrag för barn som tidvis bor i hushållet. Bidragen som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet är inte ett bidrag för bostadskostnader utan ett konsumtionsstöd till barnfamiljer. .   Bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån. Storleken på bidraget, inkl. de särskilda bidragen och umgängesbidraget, påverkas även av antalet barn i hushållet. 

Den delen av bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet (dvs. de särskilda bidragen och umgängesbidraget) omfattas av EU:s samordningsregler och betraktas som familjeförmåner. Bidragen ingår i det svenska bostadsbidraget som är en bosättningsbaserad förmån. Enligt artikel 11.1 i förordning 883/2004 ska en person omfattas av endast ett lands lagstiftning och då som regel arbetslandets lagstiftning. En liknande bestämmelse för förordning 1408/71 finns i dess art. 13.1.

Att en person omfattas av en viss lagstiftning innebär att han eller hon är försäkrad för förmåner som omfattas av EU:s samordningsregler enligt det landets lagstiftning. I linje med detta anger nationell svensk rätt, 4 kap. 5 § socialförsäkringsbalken (SFB), att den som till följd av EU:s samordningsregler omfattas av ett annat lands lagstiftning, inte är försäkrad i Sverige för förmåner som omfattas av samordningsreglerna.

En person som är bosatt i Sverige och börjar arbeta i ett annat nordiskt land har därför inte längre rätt till den delen av bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet. Danmark, Norge, Finland och Island har system som möjliggör ersättning för bostadskostnader på andra sätt än genom familjeförmåner. Det kan röra sig om skattesubventioner eller andra ersättningar för bostadskostnader, som inte omfattas av samordningsreglerna. Denna fråga har två olika aspekter.

Å ena sidan är det fråga om att Sverige är det enda nordiska landet som inom ramen för ett bostadsbidrag lämnar bidrag för att det bor eller vistas barn i hushållet (dvs. de särskilda bidragen och umgängesbidraget) och som ingår i tillämpningsområdet för förordningarna. Det innebär att bidragen kan exporteras om personen arbetar i Sverige och bor i ett annat nordiskt land. I de övriga nordiska länderna anses denna typ av bostadsbidrag ligga utanför förordningarnas tillämpningsområde och förmånen kan därför inte exporteras. Å andra sidan handlar det om att den svenska försäkringen, när det gäller förmåner som omfattas av förordningen, inte kan bli tillämplig om EU-förordningar pekar ut ett annat lands lagstiftning som tillämplig. I övriga nordiska länder har man inte motsvarande begränsning.

Gränshindret motsvaras av nr B21 i rapporten "Gränshinder i Norden på social- och arbetsmarknadsområdet" (Nord 2012:002).

Løsningsforslag

En bärande princip inom EU-rätten är att gränsarbetare endast ska omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat. Huvudregeln är att det är gränsarbetare ska omfattas av lagstiftningen i arbetslandet, oberoende av var personen är bosatt.

Om det är önskvärt att den delen av bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet (dvs. de svenska särskilda bidragen och umgängesbidraget) ska kunna betalas ut, trots att ett annat lands lagstiftning är tillämplig enligt samordningsreglerna och trots att det omfattas av samordningsreglerna, skulle en lösning kunna vara att slopa den ovan nämnda bestämmelsen i socialförsäkringsbalken för den aktuella situationen eller att bestämmelsen slopas helt. Andra nordiska länder har dock andra system som ersätter en familjs kostnader för sin bostad, exempelvis genom skattesystemet. En konsekvens kan då bli att en person blir kompenserad för sina bostadskostnader från två länder samtidigt utan samordning. Expertgruppen har heller inte kunnat överblicka vilka konsekvenser en ändring av den nämnda bestämmelsen i socialförsäkringsbalken skulle kunna få för andra förmåner.

Det finns domstolspraxis (HFD 2014 ref. 64) som innebär att en person i vissa undantagssituationer ändå kan ha rätt till bosättningsbaserade förmåner enligt SFB, trots att Sverige inte är behörigt land enligt förordningen. Om en tillämpning av bestämmelsen i 4 kap. 5 § SFB skulle innebära att barnet inte har rätt till familjeförmåner, kan bestämmelsen inte upprätthållas och rätten till förmåner enligt SFB ska prövas. En sådan undantagssituation kan uppstå bl.a. i fråga om de särskilda bidragen och umgängesbidraget inom bostadsbidrag. (Se bl.a. Försäkringskassans vägledning 2004:8 EU-familjeförmåner version 14, sid 60-63).

 

Socialdepartementet i Sverige upplyser i samband med Gränshinderrådets verksamhetsrapport 2020-2021: 

"Vår uppfattning är att gränshindret är löst då det kommit en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2014 ref. 64) som säger att om ett barn på grund av EU-rätten inte har rätt till familjeförmåner så kan barnet ändå få rätt till dessa enligt Socialförsäkringsbalken.

Det innebär exempelvis att om en förälder arbetar i Finland och bor i Sverige tillsammans med sina barn får föräldern i första hand familjeförmåner från Finland. Familjen kan då ändå ansöka om bostadsbidrag inklusive de bidrag inom bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet från Sverige. Försäkringskassan kommer då att pröva hur mycket familjeförmåner familjen är berättigad till från Finland (barnbidraget) och jämföra med hur mycket familjeförmåner familjen har rätt till från Sverige (barnbidraget samt de bidrag inom bostadsbidraget som lämnas för att det bor eller vistas barn i hushållet) , om de svenska familjeförmånerna sammanlagt uppgår till ett högre belopp än det finska kommer Sverige att betala ut mellanskillnaden vilket innebär att barnet inte går miste om någon förmån som skulle kunnat betalats ut om barnet var försäkrat i Sverige."

Sidst revideret af
Socialdepartementet SE 14.9.2020
Contact information