Dödsfall och arv i Norge

Dødsfall og arv i Norge
Information för dig som förlorar en anhörig i Norge.

Anmälan och registrering av dödsfall

När en som är bosatt i Norge avlider ska en läkare skicka en dödsattest till det norska folkbokföringsregistret Folkeregisteret. En dödsattest är ett slags läkarintyg om dödsfall. Läkaren kan skicka attesten elektroniskt eller på papper. Om det finns en misstanke om annat än en naturlig dödsorsak ska länsmannen/polisen underrättas om dödsfallet. Fråga läkaren om du är osäker på om länsmannen/polisen har underrättats. 

Arbets- och välfärdsmyndigheten NAV ansvarar för att rapportera dödsfall gällande personer i Folkeregisteret som avlider utomlands. Om du har förlorat en närstående och är osäker på om NAV har meddelats ska du kontakta NAV. 

Som anhörig ansvarar du för att dödsfallet anmäls till tingsrätten. Det är vanligtvis en begravningsbyrå som anmäler dödsfallet till tingsrätten på uppdrag av de anhöriga. Efter dödsfallet bör du därför kontakta en begravningsbyrå, som också hjälper dig med det praktiska kring dödsfallet.

När tingsrätten har underrättats om dödsfallet får du ett brev med praktisk information. I brevet blir du ombedd att bestämma hur du vill göra med den avlidnas dödsbo.

Om du bor i ett annat land och en anhörig dör i Norge så har norska myndigheter ansvaret för att anmäla dödsfallet till myndigheterna i ditt land, som i sin tur ska meddela dig.

    När en norsk medborgare eller en person bosatt i Norge dör utomlands

    När norska medborgare dör utomlands ska den norska beskickningen i det land där personen dog skicka en dödsattest till den norska skattemyndigheten Skattedirektoratet. Dödsfallet registreras då i Folkeregisteret.

    Om den avlidna var folkbokförd i Norge skickar Skattedirektoratet dödsattesten till den tingsrätt där den avlidna senast var folkbokförd.

    Begravning och begravningsbidrag

    Normalt ska gravsättning eller kremering ske senast tio dagar efter dödsfallet. Vid kremering ska nedsättningen av urnan ske inom sex månader efter dödsfallet.

    Det är anhöriga med begravningsrätt (gravferdsrett) som ska arrangera begravningen. Om det inte finns någon som tar hand om begravningen ska kommunen där den avlidna bodde vid dödsfallet ansvara för detta. Om den avlidna inte bodde i Norge är det kommunen där dödsfallet ägde rum som ska arrangera begravningen.  Kommunen kan utkräva kostnaderna för begravningen av dödsboet.

    Den norska socialförsäkringsmyndigheten, NAV, ger i vissa fall begravningsstöd (gravferdsstønad). Stödet är behovsprövat och för att kunna ansöka om det måste den avlidna ha varit med i den norska folketrygden. Särskilda regler gäller när dödsfallet sker utanför Norge. Särskilda regler gäller också när dödsfallet beror på yrkesskada. Kontakta eventuellt NAV för mer information om reglerna.

    Utgifter i samband med dödsfall utomlands

    Utgifter i samband med dödsfall utomlands måste antingen täckas av den avlidnas försäkring eller betalas av dödsboet eller anhöriga. Sådana utgifter kan exempelvis vara förvaring, hemtransport av kista eller urna och andra kostnader.

    Utifrån dödsattesten som utfärdas av lokala myndigheter utomlands skickar den norska utlandsbeskickningen en formell dödsanmälan till Skatteetaten i Norge (Folkeregisteret) för norska medborgare och för utländska medborgare folkbokförda i Norge. Ofta tar det längre tid än de anhöriga förväntar sig innan alla formaliteter är avklarade när en person dör i ett annat land än bosättningslandet.

    Arv och bostad

    Arvingarna måste vända sig till tingsrätten, då det är tingsrätten som hanterar så kallat skifte av dödsbo. Skifte av dödsbo innebär fördelning av arvet, alltså det som den avlidna lämnar efter sig. I Oslo är det Oslo byfogdembete som hanterar skifte av dödsbo. I resten av landet är det de lokala tingsrätterna.

    I Norge gör man ingen bouppteckning.

    Vilka är arvingar?

    Du är arvinge om den avlidna har omnämnt dig i sitt testamente eller om arvslagen fastställer det. Om den avlidna inte har upprättat något testamente är det bröstarvingarna (slektsarvingene) och den avlidnas eventuella efterlevande äkta maka/make som är arvingar. Bröstarvingarna delas in i tre arvsföljder (arverekker), också kallade arveklasser.

    Arvingarna måste ta ställning till hur boet ska skiftas, det vill säga vem som ska fördela arvet mellan arvingarna efter den avlidna. Hur ett skifte ska genomföras är reglerat i en egen lag, skifteloven. Tingsrätten kan ge vägledning om hur du kan ”göra upp” dödsboet (tillgångar och skulder) efter den avlidna. 

    Hur fördelar man arvet efter den avlidna?

    Det vanligaste är privat skifte, det vill säga att arvingarna kommer överens sinsemellan om hur ägodelar och tillgångar ska fördelas. Därför är det viktigt att fastställa vilka som är den avlidnas faktiska arvingar. Om arvingarna ska göra ett privat skifte får de en skifteattest från tingsrätten. Attesten ger arvingarna förfoganderätt (råderett) över den avlidnas ägodelar.

    Ett privat skifte förutsätter att minst en arvinge tar över ansvaret för den avlidnas skulder. Arvingar som vill ha en skifteattest eller andra attester måste fylla i och underteckna en blankett. 

    Om arvingarna inte vill ta på sig ansvaret för den avlidnas skulder eller för att fördela den avlidnas tillgångar och ägodelar kan tingsrätten på begäran genomföra ett offentligt skifte. Tingsrätten utser då en ”bobestyrer” för att förvalta dödsboet å rättens vägnar. I regel upprätthålls kontakten med arvingarna genom bobestyreren. När alla frågor om dödsboet är avklarade (däribland försäljning av ägodelar, tvister, täckning av den avlidnas skulder) skickar bobestyreren över ärendet till tingsrätten, som avslutar det offentliga skiftet med ett beslut om fördelning (kjennelse om utlodning) till arvingarna.

    Arvsskatt

    Sedan 2014 finns det ingen arvsskatt (arveavgift) i Norge. Du ska ändå normalt anmäla arvet till Skatteetaten. 

    Övrig information till anhöriga

    Fråga Info Norden

    Om du har några frågor, fyll i vårt kontaktformulär.

    OBS! Om du har frågor angående behandlingen av ett specifikt fall, ansökan eller andra personliga omständigheter, vänligen kontakta den behöriga myndigheten.

    Info Norden är Nordiska ministerrådets informationstjänst. Vi ger översikt och genvägar till dem som vill flytta, arbeta, studera, söka stöd eller starta ett företag i Norden.