Dödsfall och arv i Norge

Här kan du läsa om vad som händer om någon som står dig nära dör i Norge. 

Anmälan och registrering av dödsfall

När en person som bor i Norge dör ska en läkare skicka en dödsattest till den norska folkbokföringen Folkeregisteret på landets skattemyndighet Skatteetaten. En dödsattest är ett läkarintyg om dödsfall. Läkaren kan skicka attesten elektroniskt eller på papper. Om det finns en misstanke om annat än en naturlig dödsorsak ska länsmannen/polisen underrättas om dödsfallet. 

Om den avlidna omfattades av det norska socialförsäkringssystemet folketrygden får den norska arbets- och välfärdsmyndigheten NAV vanligtvis besked om dödsfallet från Folkeregistret. Om du har förlorat en närstående och är osäker på om NAV har fått besked ska du kontakta NAV.

Om du bor i ett annat land och förlorar en nära anhörig i Norge har norska myndigheter ansvaret för att anmäla dödsfallet till myndigheterna i ditt land, som i sin tur ska meddela dig.

När tingsrätten har fått besked från Folkeregistret om dödsfallet får du som är arvinge ett brev med praktisk information. I brevet blir du ombedd att bestämma hur du vill göra med den avlidnas dödsbo. Läs mer om arv och arvskifte längre ner på denna sida.

Begravning och begravningshjälp

Efter ett dödsfall uppstår flera frågor och uppgifter. Vissa av dessa behöver redas ut och tas om hand under de närmaste dagarna efter dödsfallet, till exempel följande:

• Vem av de efterlevande har rätt att ordna med begravningen?
• Vilken begravningsbyrå ska eventuellt användas för begravningen?
• Ska det vara en kistbegravning eller kremering med urnsättning eller askspridning?
• Vilken begravningsplats ska den avlidna begravas på?
• Om en ceremoni önskas måste tid, plats och innehåll för ceremonin bestämmas.
• Dödsannons i tidningen.

Normalt ska gravsättning eller kremering ske senast tio dagar efter dödsfallet. Vid kremering ska urnsättningen ske inom sex månader efter dödsfallet.

Det är anhöriga med begravningsrätt (gravferdsrett) som ska ordna med begravningen. Om det inte finns någon som tar hand om begravningen ska kommunen där den avlidna bodde vid sin död ansvara för detta. Om den avlidna inte bodde i Norge är det kommunen där personen dog som ska ordna med begravningen. Kommunen kan kräva ersättning för begravningskostnaderna från dödsboet.

NAV ger i vissa fall begravningshjälp (gravferdsstønad). Hjälpen är behovsprövad och för att kunna ansöka om den måste den avlidna ha varit med i den norska folketrygden. Särskilda regler gäller för dödsfall utanför Norge. Särskilda regler gäller också när dödsfallet beror på yrkesskada. Kontakta NAV om du vill veta mer om reglerna för begravningshjälp.

Om den avlidna var medlem i folketrygden och behöver transporteras längre sträckor kan anhöriga också få ersättning för kostnader för bårtransporten.

Här kan du läsa om vad som händer om en norsk person eller en person bosatt i Norge dör utomlands. 

Anmälan och registrering av dödsfall utomlands

När norska medborgare dör utomlands ska den norska beskickningen i det land där personen dog skicka en dödsattest till Skattedirektoratet. Dödsfallet registreras då i Folkeregisteret. Om den avlidna var folkbokförd i Norge skickar Skattedirektoratet dödsattesten till den tingsrätt där den avlidna senast bodde.

Om den avlidna var utländsk medborgare bosatt i Norge kommer myndigheterna i det land där dödsfallet inträffade inte automatiskt att meddela de norska myndigheterna. Efterlevande, anhöriga eller andra måste därför anmäla dödsfallet till Folkeregisteret i Norge. Det gör man genom att skicka in en dödsattest i original försett med apostille eller legalisering per post till Skatteetaten. De godtar även intyg som har verifierats av en norsk beskickning.

Det kan ofta ta längre tid innan alla formaliteter är avklarade när en person dör i ett annat land än bosättningslandet.

Utgifter i samband med dödsfall utomlands

Utgifter i samband med dödsfall utomlands måste antingen täckas av den avlidnas försäkring eller betalas av dödsboet eller anhöriga. Sådana utgifter kan exempelvis vara förvaring, hemtransport av kista eller urna och andra kostnader. Du kan kontakta ditt försäkringsbolag, och eventuellt en begravningsbyrå, för att få hjälp med detta.

Det är de norska tingsrätterna som hanterar arv och skifte av dödsbo i Norge. Skifte av dödsbo innebär fördelning av arvet, alltså det som den avlidna lämnar efter sig. I Norge finns det ingen registrering och översikt över den avlidnas alla tillgångar och skulder, såsom vid bouppteckning i Finland och Sverige.

När tingsrätten får besked om ett dödsfall från Folkeregisteret (Skatteetaten) kontaktar de arvingarna.

Vilka är arvingar?

Du är arvinge om den avlidna har testamenterat något till dig eller om arvslagen fastställer det. Om den avlidna inte har något testamente är det bröstarvingarna (slektsarvingene) och den avlidnas eventuella efterlevande äkta maka/make eller sambo som är arvingar. Bröstarvingarna delas in i tre arvsföljder (arverekker eller arvegangsklasser).

Arvingarna måste ta ställning till hur boet ska skiftas, det vill säga vem som ska fördela arvet mellan arvingarna efter den avlidna. Ett skifte ska genomföras enligt reglerna i skiftelagen (skifteloven). Tingsrätten kan ge vägledning om hur dödsboet (tillgångar och skulder) efter den avlidna kan skötas. 

Hur fördelar man arvet efter den avlidna?

Arv fördelas vanligtvis i ett privat skifte. Det innebär att arvingarna kommer överens sinsemellan om hur ägodelar och tillgångar ska fördelas. Därför är det viktigt att fastställa vilka som är den avlidnas faktiska arvingar. Om arvingarna ska göra ett privat skifte får de en skifteattest från tingsrätten. Attesten ger arvingarna förfoganderätt (råderett) över den avlidnas ägodelar.

Ett privat skifte förutsätter att minst en arvinge tar över ansvaret för den avlidnas skulder. Arvingar som vill ha en skifteattest eller andra attester måste fylla i och underteckna en blankett. 

Om arvingarna inte vill ta på sig ansvaret för den avlidnas skulder eller för att fördela den avlidnas tillgångar och ägodelar kan tingsrätten på begäran genomföra ett offentligt skifte. Tingsrätten utser då en förvaltare (bobestyrer) för att förvalta dödsboet. I regel upprätthålls kontakten med arvingarna genom förvaltaren. När alla frågor om dödsboet är avklarade (såsom försäljning av tillgångar, tvister och täckning av den avlidnas skulder) skickar förvaltaren över ärendet till tingsrätten, som avslutar det offentliga skiftet med ett beslut om fördelning (kjennelse om utlodning) till arvingarna.

Finns det arvsskatt i Norge?

Sedan 2014 finns det ingen arvsskatt (arveavgift) i Norge. Du ska ändå vanligtvis anmäla arvet till Skatteetaten. 

På HelseNorge hittar du information om hur du kan hantera sorg och sorgereaktioner när du förlorar en närstående.

I vissa fall kan du ha rätt till ekonomiskt stöd om en närstående dör.