Starkare tillsammans - samarbetet är populärt bland nordborna

31.10.17 | Nyhet
Finlands riksdag
Photographer
Magnus Fröderberg/Norden.org
Befolkningen i Norden har en mycket positiv syn på det nordiska samarbetet. Över 90 procent anser att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nordiskt samarbete, och av dem säger nästan 60 procent att det är mycket viktigt. Endast en procent av befolkningen runt tycker att det nordiska samarbetet inte alls är viktigt.

Utvecklingen i världen verkar ha påverkat inställningen till Norden. Förvars- och säkerhetsfrågor betraktas i dag som ett av de viktigaste samarbetsområdena.
Demokrati, transparens och människovärde uppfattas som de mest typiska nordiska värderingarna. Bland annat dessa fakta framkommer i en undersökning som Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet har låtit utföra nu i höst.

Samarbetets betydelse har vuxit

Enligt undersökningen har nordbornas syn på vad de nordiska länderna helst skall samarbeta kring ändrats under det senaste decenniet. Medan man i en undersökning år 2008 angav ”bekämpa kriminalitet över gränserna” som viktigast, har det nu betydligt lägre prioritet. Istället har försvars- och säkerhetsfrågorna alltså stigit i betydelse, och ligger nu högst på listan över områden som nordborna betraktar som viktiga att samarbeta om. För de unga är utbildning det viktigaste samarbetsområdet.

Undersökningsresultatet tyder på att invånarna i Norden mer än tidigare betraktar Norden som en del av världen, och gör sina bedömningar utgående från det. Bland annat tycker tvåtredjedelar att samarbetet är viktigare än tidigare som en följd av de senaste årens internationella utveckling. 43% svarar att de anser att en av de största fördelarna med nordiskt samarbete är att det ger Norden en starkare röst i världen.
68% anser att samarbetet borde intensifieras ytterligare. I en motsvarande undersökning år 2006 svarade 62%  att de önskar mer samarbete, vilket indikerar en stigande trend.

En betydande del av befolkningen i Norden anser att möjligheten att använda hela regionen för arbete, studier eller boende är den största konkreta fördelen med samarbetet – både generellt med tanke på regionen och för dem personligen. I ålderskategorin 16-30 anser en att det viktigaste att samarbeta om ur deras personliga perspektiv sett, är möjligheten att få studera och få olika examen godkända i hela Norden.

Vad är grunden för samarbetet?

Både i ett internt nordiskt sammanhang och ur ett internationellt perspektiv sett är det relevant att fråga sig vad det framgångsrika samarbetet i Norden grundar sig på?  34% svarar att det viktigaste är att vi har gemensamma värderingar, medan 32% menar att det avgörande är att våra samhällssystem är likartade.
Yttrandefriheten anses vara den mest typiska nordiska värderingen (42%), följd av att alla människor har samma rättigheter och värde (36%) och att öppna och demokratiska processer är viktiga för oss (30%).

Sammantaget visar den här undersökningen att det nordiska samarbetet uppskattas av nordbor i alla åldrar – men att de äldre åldersklasserna är ännu positivare till samarbetet än åldersgruppen 16-30. Det finns också en liten skillnad mellan könen i synen på sommarbete: kvinnor säger något oftare än män att ett välutvecklat nordiskt samarbete är mycket viktigt.

-Vårt samarbetet får sin legitimitet av det mervärde det skapar för Nordens invånare, säger Norges nordiska samarbetsminister Frank Bakke-Jensen. Resultaten av den här undersökningen ger oss mandat att gå vidare i jobbet med nordiskt samarbete på en rad olika områden, konstaterar han.

Opinionsundersökningen presenterades i samband med Nordiska rådets session i Helsingfors den 31 oktober. Också Nordiska rådets president Britt Lundberg är nöjd över resultatet.

- Jag har rest mycket i Norden under det senaste året och det jag har sett och hört har gett mig en känsla av att det verkligen finns en efterfrågan på det nordiska samarbetet just nu. Tillsammans kan vi påverka världen i en bättre riktning och jag uppfattar resultatet som att det är det nordborna också vill.

Drygt 3000 personer från Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Färöarna, Grönland och Åland intervjuades för undersökningen, som genomfördes i månadsskiftet augusti/ september i år.