De nordiska länderna stärker samarbetet kring beredskap

Beslutet fattas utifrån ett stort och långvarigt nordiskt engagemang på området, som i dag är uppdelat på flera olika insatser. Beslutet banar väg för att utarbeta ett program som kan skapa en mer sammanhängande och strategisk ram för samarbetet kring samhällssäkerhet och beredskap.

”Beredskap handlar i grund och botten om vår förmåga att skydda medborgarna när det verkligen gäller. När krisen slår till är det avgörande att vi kan förlita oss på varandra, och vi i de nordiska länderna har allt att vinna på att förena våra krafter. Ensamma är vi sårbara, tillsammans är vi starka. Därför är jag mycket glad över att vi nu stärker samarbetet inom beredskap och samhällssäkerhet”, säger den danska ministern för nordiskt samarbete Monika Rubin.

”Covidpandemin tydliggjorde bristen på samordning av beredskapen mellan de nordiska länderna och visade att den fria rörligheten i Norden är mer sårbar än vi trodde. Ambitionen att göra Norden till världens mest integrerade region förutsätter att samarbetet fungerar effektivt även i krissituationer. Därför är dagens beslut ett viktigt steg i rätt riktning”, säger den färöiske ministern för nordiskt samarbete Bárður á Steig Nielsen.

Ministrarna rekommenderar att en programkommitté med representanter från de nordiska länderna inrättas. Målet är att stärka hanteringen av gemensamma utmaningar, främja kunskapsutbyte och engagera fler sektorer i ett mer systematiskt och gränsöverskridande samarbete på nordisk nivå. Ministrarna har gett Nordiska ministerrådets sekretariat i uppdrag att utveckla det nya beredskapsprogrammet.

”Vi ser fram emot att lägga fram ett förslag till ett nordiskt program som kan säkerställa kunskapsutbyte och samordning över sektors- och landsgränser”, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann.

Ministrarnas sommarmöte gav också tillfälle till det årliga besöket av Gränshinderrådet och diskussioner om en rad frågor av stor betydelse för den fria rörligheten i Norden. De diskuterade bland annat Gränshinderrådets prioriteringar när det gäller tillgång till digitala tjänster, skatterelaterade gränshinder och utmaningarna med pensioner ur ett gränsöverskridande perspektiv.