Lani Yamamoto

Stina Stórasæng (Stína stortäcke), Lani Yamamotos första barnbok på isländska, är ett vidunderligt vackert och utsökt stycke bokarbete. Boken har fått sin titel efter huvudpersonen, flickan som alltid fryser så mycket och är så rädd för kölden, att hon använder all sin tid, energi och fantasi på att hålla kölden borta och förhindra att hon ska behöva ge sig ut i kölden. Hennes varma, sköna hem blir ett självskapat fängelse och det blir ständigt svårare för Stina att kravla sig fram under täcket, att stiga upp ur sängen. Ensamheten och längtan till mänsklig gemenskap blir dock till sist starkare än rädslan, och Stina vågar sig ut. I stället för att bälga i sig varm choklad håller hon sig nu varm genom att skratta och leka med sina vänner. Stina får lära sig lite av varje i boken, bland annat att saker och ting inte är så jobbiga som hon tror – ibland är de till och med mycket bättre.

Bokens text är rättfram och enkel, men bilderna är proppfulla med detaljer – det finns alltid något nytt att få syn på, nya dimensioner att undersöka vid varje läsning – och på det sättet lägger bilderna hela tiden något nytt till berättelsen. Speciellt fina är Stínas arbetsskisser som visar de olika redskap och instrument som hon har tänkt bygga för att hålla sig varm eller förhindra kölden från att tränga in. Stina Stórasæng är en historia som det nog skulle vara möjligt att berätta med endast ord och likaså uteslutande med bilder, men om man valde en av dessa två lösningar, skulle boken mista all sin förtrollning, för text och bilder berättar historien tillsammans och skapar en fascinerande helhet.