Ole Kristian Løyning och Ronny Haugeland (ill.)

André mister sina föräldrar i en bilolycka där han själv blir allvarligt skadad. Hans enda släkting är Ben, pappans farbror, med smeknamnet Piraten. André flyttar in hos den lätt alkoholiserade sjömannen, och tillsammans klarar de av att skapa sig ett liv tillsammans. Detta trots att Piraten kämpar med att förhålla sig till både skolväsendet och myndighetspersoner. En dag blir Piraten sjuk. Han får beskedet att han har kort tid kvar att leva. André och Piraten bestämmer sig för att resa med båten Nemo till Trinidad för att träffa Piratens gamle vän Båtsmann.

Med ett gnistrande språk, fullt av spralliga metaforer och humoristiska ögonkast på livet, skildrar Løyning förhållandet mellan André och Piraten och deras äventyrliga resa över havet.

Ronny Haugelands illustrationer passar bra till texten. De är ruffa i uttrycket, skissartade och barnsliga, både i streck och i användningen av perspektiv. Detta bidrar till att spegla Andrés blick på världen, så som han upplever den inifrån. Humor och fantasi används för att tackla den nya tillvaron.

Min venn, Piraten (inte översatt till svenska) är en bok som ger sig ut för att vara en riktig skröna, men som egentligen handlar om sorg, om att tackla den och komma vidare. Den framstår befriande okonstlad i både form och innehåll, och är full av berättarglädje.

Ole Kristian Løyning (f. 1982) jobbar som lärare till vardags och har tidigare gett ut två barnböcker. Min venn, Piraten har fått väldigt goda recensioner och är nominerad till Kritikerpriset.