Grundskola i Sverige

Om du flyttar till Sverige och ditt barn har gått i skola i ett annat nordiskt land ska du kontakta den svenska skolan för att få veta vilka dokument du behöver ta med dig. Dokumenten ska vara skrivna på ett skandinaviskt språk eller på engelska.

Ditt barn har rätt att gå i skolan i Sverige på samma nivå som i sitt hemland, tillsammans med jämnåriga, oavsett språkkunskaper.

I Sverige börjar barn i förskoleklass i sexåringar för att förbereda sig för skolstarten. Förskoleklassen är en del av skolplikten och fungerar ofta som en integrerad del av grundskolan. Förskoleklassens läroplan innehåller delar av grundskolans läroplan.

För mer information om det svenska skolsystemet kan du kontakta din kommun.

I Sverige har barn rätt och skyldighet till undervisning i grundskolan i nio år och med förskoleklass blir det totalt tio år. De flesta barn börjar i förskoleklass när de är sex år och i grundskolans årskurs 1 när de är sju år. Både förskoleklass och grundskola är obligatoriska för alla barn. 

Grundskolan består av nio årskurser (1–9) och läsåret är indelat i en höst- och en vårtermin. Det finns även skolformer för barn med funktionsnedsättning i grundskolan, till exempel grundsärskola och specialskola.

Hur styrs skolan?

I Sverige styr staten skolan genom lagar, förordningar, läroplaner och kursplaner. I dessa anges mål och riktlinjer för all verksamhet. Skolverket är nationell skolmyndighet med ansvar för uppföljning, utvärdering, utveckling och tillsyn av skolverksamheten.

Vem finansierar och driver skolorna?

Kommunerna har huvudansvaret för grundskolan, som är offentligt finansierad och avgiftsfri för eleverna. Det finns både kommunala och fristående grundskolor. De flesta barn går i kommunala skolor nära sina hem, medan en mindre andel går i fristående skolor, som även kallas friskolor.

Vad är skillnaden mellan kommunala skolor och fristående skolor?

• Kommunala skolor: De flesta skolor i Sverige är kommunala. Undervisningen är gratis och anpassad efter lokala behov.
• Fristående skolor: Dessa skolor är också offentligt finansierade, men de har en annan ägare än kommunen. Ägare kan vara ett bolag, en stiftelse eller en förening. Fristående skolor måste följa samma läroplan som kommunala skolor, men de kan ha en särskild profil, till exempel när det gäller pedagogik eller religiös inriktning.

Vilka specialiserade inriktningar finns det?

Alla grundskolor följer samma läroplan, men skolorna kan ha olika inriktningar, som kan omfatta undervisning på engelska, kultur- och idrottsklasser eller andra specialiserade program.

Praktik i grundskolan

Enligt svensk skollag ska alla elever göra praktik i årskurs 8 och/eller 9. Detta kallas prao (praktisk arbetslivsorientering) och ger eleverna erfarenhet av arbetsmarknaden.

För mer information om den grundskolan i Sverige kan du kontakta Skolverket eller din kommun.

Vissa nordiska länder har undervisningsplikt, men Sverige har skolplikt. Skolplikt innebär att barn måste delta i undervisningen i skolan om det inte finns ett giltigt skäl för frånvaro.

När börjar skolplikten?

Skolåret i Sverige är indelat i två terminer: en hösttermin och en vårtermin. Skolplikten börjar på höstterminen det kalenderår då ditt barn fyller sex år. Skolplikten upphör som i regel efter det tionde läsåret. Om ditt barn går i specialskola upphör skolplikten efter det elfte skolåret.

Om avgiftsfri grundskoleutbildning

Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till gratis grundskoleundervisning.

För mer information om skolplikt och grundskoleutbildning i Sverige kan du kontakta din lokala skola eller din kommun.

I Sverige kan föräldrarna välja skola för sina barn i hela den kommun de bor i. I vissa delar av Sverige finns det även lokala överenskommelser som gör det möjligt att välja mellan skolor i hela länet.

Skolvalet och närhetsprincipen

Skolvalet är inte begränsat till den stadsdel eller kommundel där barnet bor. Men ditt önskemål om en viss skola kan inte gå ut över en annan elevs rätt att gå i en skola nära sitt hem, enligt det som kallas närhetsprincipen. Vid val av skola tar kommunen hänsyn till både dina och ditt barns önskemål och närhetsprincipen, men det finns ingen garanti för att få plats på en viss skola.

Kommunala skolor och fristående skolor

Föräldrar och elever kan välja mellan en kommunal skola och en fristående skola. Tänk på att det kan vara nödvändigt att skriva in sitt barn i en fristående skola flera år i förväg för att säkra en plats. Fristående skolor ansvarar för sina egna antagningsprocesser och har sina egna kriterier.

Så här väljer du skola

I Utbildningsguiden kan du se vilka skolor som är tillgängliga för ditt barn. Om du flyttar till Sverige bör du kontakta den kommun du ska flytta till för att få vägledning om hur du skriver in ditt barn i den skola du önskar.

Barn som bor i Sverige under en kortare tid eller som behöver en internationell utbildning har rätt att gå i en internationell skola förutsatt att skolan är godkänd av Skolinspektionen. För att bli godkänd måste skolans undervisning bedömas som likvärdig med den svenska grundskolan.

I den svenska grundskolan används en betygsskala med sex steg, från A till F. Betygsstegen A–E innebär godkänt resultat och F icke godkänt resultat.

När får man betyg?

Från och med årskurs 6 får eleverna terminsbetyg i slutet av varje termin i de ämnen de har fått undervisning i. Skolans rektor kan också välja att ge betyg från årskurs 4.

Slutbetyg

I slutet av årskurs 9 får eleverna sina slutbetyg, som används för att söka till gymnasiet.

Betyg i grundsärskolan och särskolan

I grundsärskolan ger man betyg bara om barnet eller barnets vårdnadshavare vill det. I specialskolan ger man betyg i årskurs 7 till 10.

Skolsystemen i de nordiska länderna är inte exakt likadana. Nedan kan du se hur årskurserna är fördelade i vart och ett av de fem nordiska länderna. Siffrorna inom parentes anger årskurser som inte är obligatoriska.

Årskurs 0 motsvarar förskoleklass och därefter följer 9–10 års skolgång beroende på land.

Sverige          Danmark          Finland         Island          Norge          Ålder

0                     0                      (0)                 1                  1                 6

1                       1                      1                    2                  2                 7

2                      2                       2                   3                  3                 8

3                      3                       3                   4                  4                 9

4                      4                       4                   5                  5                10

5                      5                       5                   6                  6                11

6                      6                       6                   7                  7                12

7                      7                       7                   8                  8                13

8                      8                       8                   9                  9                14

9                      9                       9                  10                10               15

-                    (10)                   (10)                 -                   -               16

I Sverige har elever vars föräldrar har ett annat modersmål än svenska rätt till modersmålsundervisning under vissa förutsättningar. Här är de viktigaste kraven och möjligheterna:

Krav för modersmålsundervisning

En elev har rätt till modersmålsundervisning i ett annat språk än svenska om följande villkor är uppfyllda:

1. Daglig användning i hemmet: Språket ska talas dagligen i hemmet.
2. Grundläggande kunskaper: Eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket.
3. Efterfrågan i kommunen: Det ska finnas minst fem elever i kommunen som vill ha modersmålsundervisning i språket.

Undantag för nationella minoritetsspråk

Om föräldrarna har ett nationellt minoritetsspråk som modersmål har eleven rätt till modersmålsundervisning även om språket inte talas dagligen i hemmet eller om det är färre än fem elever som vill ha modersmålsundervisning i språket.

De erkända nationella minoritetsspråken i Sverige är finska, jiddisch, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och samiska (alla varianter).

För mer information om modersmålsundervisning och hur du ansöker om det i din kommun kan du kontakta din lokala skola eller din kommun.

I Sverige kan skolbarn delta i verksamhet på fritidshem, i öppen fritidsverksamhet eller inom pedagogisk omsorg från att de är sex år till och med vårterminen det år de fyller tretton år.

Det finns både kommunala och fristående fritidshem. Fristående fritidshem kan drivas av aktiebolag, trossamfund, stiftelser eller ekonomiska föreningar som kooperativ.

Kommunens roll

Kommunerna ansvarar för att det finns tillräckligt med fritidshemsplatser och de godkänner och utövar tillsyn över fristående fritidshem, som i stort sett följer samma regler som de kommunala.

Öppettider och kostnad

Fritidshemmen är öppna från tidig morgon till kväll för att tillgodose föräldrarnas behov av barnomsorg medan de arbetar eller studerar. Föräldrarna betalar vanligtvis en avgift för barnomsorgen.

I de flesta fall är fritidshemmet integrerat med skolan och delar ledning med den.

Elever som bor långt från skolan, har en funktionsnedsättning eller har särskilda behov kan i vissa fall ha rätt till gratis skolskjuts. För mer information om huruvida ditt barn är berättigat till skolskjuts bör du kontakta din kommun.