Rösträtt i Norge

I stortingsval är det bara norska medborgare som har fyllt 18 år vid utgången av valåret och som är eller har varit folkbokbörda i Norge som har rösträtt. Om du är norsk medborgare och har varit bosatt utomlands i mer än 10 år måste du skriva in dig i röstlängden igen innan du kan rösta. 

I sametingsval måste man vara registrerad i sametingets röstlängd samt ha fyllt 18 år vid utgången av valåret för att kunna rösta. Sametinget väljs nämligen av och bland den samiska befolkningen. Man måste själv se till att bli registrerad i den samiska röstlängden. Samer som är medborgare i andra nordiska länder kan registrera sig i röstlängden om de den 30 juni valåret finns med i folkbokföringsregistret som bosatta i Norge.

I kommunal- och landstingsval har de norska medborgare rösträtt som har fyllt 18 år före valårets slut och som är eller har varit registrerade som bosatta i Norge. Medborgare i andra nordiska länder som har folkbokförts i Norge senast den 30 juni valåret har också rösträtt. Övriga utländska medborgare som har fyllt 18 år i vid utgången av valåret och som har varit folkbokförda i Norge sammanhängande de senaste tre åren före valdagen har också rösträtt. 

De som har rösträtt och därmed är införda i röstlängden får ett röstkort med posten från sin kommun. Det är bara väljare som har bostadsadress i landet, undantaget Svalbard och Jan Mayen, som får röstkort. På röstkortet hittar du information om öppettider och vilken vallokal du ska gå till på valdagen.

Man kan rösta trots att man inte har fått något röstkort.

Vissa kommuner håller vallokalerna öppna i två dagar, medan andra endast har öppet på valdagen. Det är möjligt att förhandsrösta i andra kommuner och på norska beskickningar.