Svenskt medborgarskap

Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan staten och dig som medborgare. Medborgarskapet ger dig ett antal rättigheter, bland annat rösträtt och det svenska rättssystemets skydd. Samtidigt medför medborgarskapet skyldigheter, såsom eventuell militärtjänstgöring. 

Medborgarskap kan fås genom födsel, adoption, ansökan eller anmälan. Det är en viktig milstolpe för många, eftersom det öppnar upp för nya möjligheter och ett djupare engagemang i det svenska samhället.

Svenskt medborgarskap vid födseln

Barn födda av svenska medborgare får automatiskt svenskt medborgarskap oavsett var de är födda, både i Sverige och utomlands. Det innebär att om en eller två av barnets föräldrar är svenska medborgare har barnet rätt att bli registrerat som svensk medborgare.

Om ditt barn har en svensk förälder och är fött efter den 1 april 2015 får barnet automatiskt svenskt medborgarskap, oavsett om det föds i Sverige eller utomlands.

Om ditt barn däremot är fött före den 1 april 2015 i ett annat land än Sverige och har en svensk pappa och en utländsk mamma som inte är gifta har barnet inte automatiskt fått svenskt medborgarskap. Barnets pappa måste lämna in en anmälan om svenskt medborgarskap för att säkerställa att barnet blir svensk medborgare.

Ditt barn kan också bli svensk medborgare genom legitimation, vilket kan ske om föräldrarna senare gifter sig och barnet är under 18 år och ogift.

Registrering av ditt barns medborgarskap

Registrering av medborgarskap är en viktig process som säkerställer att ditt barn blir officiellt erkänt som medborgare. Det är föräldrarnas ansvar att se till att registreringen görs korrekt, vilket innebär att de ska skicka in relevanta handlingar till myndigheterna.

Registrera svenskt medborgarskap för barn födda utomlands

När ett barn föds utomlands av svenska föräldrar som bor permanent utomlands måste föräldrarna registrera barnets medborgarskap för att säkerställa barnets status som svensk medborgare. 

Barnet folkbokförs inte i Sverige och får därför inget svenskt personnummer. Men du ska registrera ditt barn med för- och efternamn genom att skicka in blanketten SKV 7750 till Skatteverket. Du hittar blanketten och nyttig information för nyblivna föräldrar på Skatteverkets webbplats. 

Kontakta den svenska ambassaden i det land där barnet är fött för att få exakt information om krav och procedurer.

Registrera annat nordiskt medborgarskap för barn födda i Sverige

Om du eller ditt barns andra förälder har medborgarskap i ett annat nordiskt land och bor i Sverige ska ni kontakta aktuell ambassad i Sverige för att registrera barnets medborgarskap och få hjälp med att utfärda pass. 

Om barnet får medborgarskap i både Sverige och det andra landet får det dubbelt medborgarskap, vilket kan innebära både fördelar och skyldigheter som du som förälder bör sätta dig in i. 

Det är viktigt att registrera barnet korrekt i både Sverige och det andra landet genom att skicka in handlingar som födelseattest, bevis på föräldrarnas medborgarskap och eventuella nödvändiga förklaringar.

Om du är svensk medborgare och adopterar ett barn under 12 år får barnet automatiskt svenskt medborgarskap vid adoptionen om den har skett genom beslut i Sverige eller i ett annat nordiskt land. Detta gäller även om adoptionen har godkänts i Sverige av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd eller om adoptionen är giltig i Sverige enligt lag.

För barn som har fyllt 12 år vid adoptionstillfället är processen något annorlunda. Då måste en ansökan om svenskt medborgarskap lämnas in. Adoptionen måste också godkännas av berörda myndigheter, och barn som är 12 år eller äldre måste ge sitt samtycke till att adopteras.

Så blir du svensk medborgare

Reglerna för svenskt medborgarskap skiljer sig åt för nordiska medborgare jämfört med medborgare i andra länder. Medborgare i ett nordiskt land, som Danmark, Finland, Island eller Norge, kan bli svenska medborgare genom något annorlunda regler än icke-nordiska medborgare. 

Oavsett medborgarskap är det viktigt att följa relevanta procedurer och se till att alla dokument är korrekt ifyllda och inlämnade.

Ansökan om svenskt medborgarskap

Som vuxen kan du ansöka om svenskt medborgarskap om du uppfyller kraven nedan. Observera att alla krav måste vara uppfyllda innan du ansöker. Annars riskerar du att få avslag på din ansökan. Du måste också betala en avgift för att ansöka om svenskt medborgarskap.

Krav för att bli svensk medborgare

För att kunna ansöka om svenskt medborgarskap måste du uppfylla följande:

Ålder och identitet:

• Du ska ha fyllt 18 år.
• Du ska kunna styrka din identitet.

Leva ett skötsamt liv:

• Du ska ha levt ett skötsamt liv i Sverige. Migrationsverket inhämtar uppgifter från andra myndigheter för att kontrollera om du har skulder eller har begått brott i Sverige

Uppehållskrav:

• Om du är nordisk medborgare ska du ha bott i Sverige i minst två år i följd.
• Om du är medborgare i ett land utanför Norden ska du ha bott i Sverige i minst fem år i följd. Tiden räknas bara om du har haft ett giltigt uppehållstillstånd, och anledningen till att du flyttade till Sverige har också betydelse.
• Om du är gift, registrerad partner eller sambo med en svensk medborgare kan du ansöka om medborgarskap efter tre år om ni har bott tillsammans i minst två år.

Tillstånd eller status:

• Du måste ha ett permanent uppehållstillstånd (tidsbegränsade tillstånd gäller inte).
• Alternativt ska du ha: Uppehållsrätt eller uppehållskort (för EU-medborgare eller deras anhöriga). Uppehållsstatus (för brittiska medborgare eller deras anhöriga).

Anmälan om svenskt medborgarskap

Du måste betala en avgift och fylla i blanketten ”Anmälan om svenskt medborgarskap” för medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge (blankett 306031) och skicka den till Migrationsverket, Medborgarskapsenheten, 601 70 Norrköping, om du vill bli svensk medborgare genom anmälan.

För att bli svensk medborgare genom anmälan ska dessa krav vara uppfyllda när anmälan lämnas in.

• Du ska vara medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.
• Du ska ha fyllt 18 år.
• Du ska ha bott i Sverige i fem år.
• Du får inte har varit dömd till fängelse eller annat frihetsstraff under de senaste fem åren.

Återfå svenskt medborgarskap

Du som i dag är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge kan få tillbaka ditt svenska medborgarskap. Detta gäller om du har varit medborgare i något av dessa länder sedan du förlorade ditt svenska medborgarskap och i dag bor och är folkbokförd i Sverige.

Fyll i blanketten ”Anmälan om att återfå svenskt medborgarskap – För medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge” (blankett 307031) och skicka den till Migrationsverket.

Du som är svensk medborgare kan förlora ditt svenska medborgarskap när du fyller 22 år. Du förlorar det om du

• är född utanför Sverige
• aldrig har bott i Sverige och
• inte har varit i Sverige under förhållanden som visar samhörighet med Sverige.

För att undvika att du förlorar ditt svenska medborgarskap kan du ansöka om att få behålla det. Det måste du göra efter att du fyllt 18 år, men innan du fyller 22 år. 

Du behöver inte göra en sådan ansökan om du under någon tid har bott i Sverige eller om du regelbundet har besökt landet. 

Om du har bott i Danmark, Finland, Island eller Norge i minst sju år kan du inte förlora ditt svenska medborgarskap. Du förlorar inte heller ditt svenska medborgarskap om det skulle leda till att du blir statslös.

Endast svenska medborgare har rösträtt och är valbara till Sveriges riksdag. Du har rätt till ett svenskt pass, kan bli inkallad till värnpliktstjänstgöring och har rätt till konsulärt bistånd när du befinner dig utomlands. 

För att representera Sverige i internationella idrottsevenemang krävs i regel att du är svensk medborgare. Det finns också vissa jobb inom den offentliga sektorn, bland annat inom polisen och försvaret, som kräver svenskt medborgarskap.

Men för de flesta andra rättigheter och skyldigheter, såsom socialförsäkring, tillgång till grundskolan och beskattning, har medborgarskapet begränsad betydelse. Här beror det ofta på var du bor eller arbetar.

Du hittar mer information om rättigheter och skyldigheter vid svenskt medborgarskap på Migrationsverkets webbplats.

Alla nordiska länder tillåter dubbelt medborgarskap. Sverige tillåter det sedan 2001, Finland och Island sedan 2003, Danmark sedan 2015 och Norge sedan 2020. Det innebär att du kan vara medborgare i flera nordiska länder samtidigt.

Som innehavare av flera medborgarskap har du samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i respektive land. Det är ditt ansvar att sätta dig in i dina rättigheter och skyldigheter.

• Inresa: Du kan alltid resa in i ett land som du är medborgare i. Kom ihåg att använda samma pass när du reser in i och ut ur ett land. 
• Pass: Du har rätt att få ett pass i de länder du är medborgare i. Information om krav och priser hittar du på de berörda passmyndigheternas webbplatser.
• Samhälle: Du kan överföra medborgarskap till dina barn samt rösta och ställa upp i val. Observera: Danska medborgare kan i regel inte rösta i de nationella valen om de inte är bosatta i Danmark.
• 22-årsregeln: Om ditt barn får flera medborgarskap vid födseln bör du vara medveten om att barnet kan förlora sitt medborgarskap om det inte har bott i landet innan det fyller 22 år. Reglerna skiljer sig mellan de nordiska länderna. Kontrollera vilka regler som gäller i de länder ditt barn är medborgare i.
• Fastigheter: Du kan äga fastigheter i landet utan att ansöka om tillstånd. I Danmark och på Åland måste utlänningar ansöka om att få köpa en fastighet. I de andra nordiska länderna kan både landets medborgare och utländska medborgare köpa fastigheter utan särskilt tillstånd.
• Värnplikt: Medborgare omfattas normalt av värnplikt i hemlandet. Enligt ett internationellt avtal (44/1968) ska nordiska medborgare med dubbelt medborgarskap göra värnplikt i landet.
• Diplomatiskt skydd: Det kan finnas begränsningar i det diplomatiska skyddet om du vistas i ett land samtidigt som du är medborgare i ett annat land. I princip har du rätt till konsulärt bistånd från myndigheterna i alla länder du är medborgare i. Men det kan vara en utmaning för ett lands myndigheter att hjälpa dig om du vistas i ett annat medborgarskapsland.