Nordisk bioekonomi – 25 exempel på hållbar förändring

Hållbarhetskriterier kan jämna vägen framåt

Nordiska bioekonomipanelen, Nordiska ministerrådet och den danska tankesmedjan Sustainia har analyserat 25 bioekonomifall för att utvärdera vilka effekter de har på ekonomin, miljön och samhället. Exemplen representerar en bred uppsättning sektorer inom de nordiska ekonomierna som utnyttjar biologiska land- och havsresurser.

Bioresurser – bioekonomin – spelar en stor roll i de nordiska ländernas nationalekonomier, exempelvis de finska skogarna, danska åkrarna och de marina resurserna i våra hav

”Bioresurser – bioekonomin – spelar en stor roll i de nordiska ländernas nationalekonomier, exempelvis de finska skogarna, danska åkrarna och de marina resurserna i våra hav,” säger Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådets generalsekreterare.

De 25 fallen exemplifierar de fyra kategorierna som Nordiska bioekonomipanelen har identifierat som styrkeområden i den nordiska bioekonomin: ersätt, uppgradera, återvinn och samarbeta.

Varje fall har evaluerats utifrån fem kriterier: hållbar användning av naturresurser, teknisk innovation, miljöfördelar, samhällsfördelar och innovativa företagsmodeller.

”De fyra hörnstenarna beskriver riktningen i vilken alla sektorer av bioekonomin bör röra sig,” säger Liv la Cour Belling, projektmedarbetare vid Nordiska ministerrådet. ”Vi måste ersätta ohållbara resurser, uppgradera användningen av biologiska resurser över hela värdekedjan och återvinna resurser för förnyelse och återanvändning. Det är ett krävande uppdrag och vi kan bara lyckas genom att samarbeta.”

Vi måste ersätta ohållbara resurser, uppgradera användningen av biologiska resurser över hela värdekedjan och återvinna resurser för förnyelse och återanvändning. Det är ett krävande uppdrag och vi kan bara lyckas genom att samarbeta

Bioekonomin ger klimatlösningar

Ersätt-kategorin fokuserar på möjligheter att ersätta fossilbaserade och andra ohållbara material med biobaserade material, inte bara genom att ersätta fossil energi och fossila bränslen, utan även genom att tillverka produkter med högre värde av biomassa.

Träbaserade lösningar inom byggande kan minska CO2-utsläppen med 50 %

Skogssektorn erbjuder ett flertal lösningar för att ersätta fossilbaserade material. Fallen som lyfts fram omfattar användning av trämaterial i byggande, produktion av avancerade biobränslen av träbaserat restmaterial, och användning av träcellulosa som ersättning för petroleumbaserade tillsatser.

Men det finns också ersättningsmöjligheter i havet, så som odlad tång som kan användas i fiskmat för att ersätta bl.a. färgämnen. En central fördel är att odlad tång inte ökar pressen på de begränsade områdena av odlingsbar mark.

Dessa initiativ är exempel på hur kunskapsbaserad bioekonomi kan erbjuda lösningar för att dämpa klimatförändringar genom att minska beroendet av fossila bränslen och fossilbaserade råmaterial.

Lika viktigt är att en hållbart administrerad bioekonomi erbjuder dessa lösningar samtidigt som den tillhandahåller värdefulla ekosystemtjänster utan att ge avkall på matsäkerheten – en annan stor global utmaning med tanke på den förutsedda befolkningsökningen under de kommande decennierna.

 

Värdefulla produkter från tidigare avfallsströmmar

Ytterligare en fundamental prioritering i den nordiska bioekonomin är att optimera nyttjandet av biologiska resurser och uppgradera överbliven biomassa till produkter och tjänster med ett högre värde.

Värdet på torskskinn ökas med 300 % från dess nuvarande låga värde

Den blåa bioekonomin går i täten för uppgradering av biomassa, bl.a. genom att producera kosttillskott, fiskolja och fiskmat av tidigare avfallsströmmar. Det förekommer också innovativ utveckling inom jordbruket som t.ex. visar hur näringstillskott kan framställas av biströmmar ifrån slakterier och mjölkproduktionen.

Vidare presenteras exempel på insatser för att ersätta importerat sojaprotein för djurfoder med mera hållbara, lokalt producerade alternativ, och en enzymbaserad metod för att separera organiskt avfall från plast, glas och metall.

Cirkularitet eliminerar avfall

När det gäller bioekonomins cirkularitet fokuserar katalogen på fall som tar hänsyn till ekosystemens hållbarhet och deras förmåga att ersätta den årliga skörden av biologiskt material.

Tång växer snabbt och tångodling motverkar havets sjunkande syrenivåer

Ett framstående exempel är Kemi-Torneåregionen i finska Lappland, som genererar 1,7 miljoner ton industriella biprodukter och rester årligen från bl.a. gruvdrift, metallproduktion, massa- och pappersbruk, kartongtillverkning samt gödsel- och kemikalieproduktion.

Regionen tillämpar en tvärsektoriell metod för att optimera användningen av dessa biprodukter och sidoströmmar med målet att uppnå en fullskalig industriell symbios och cirkulär ekonomi.

Uppgradera- och återvinn-kategorierna speglar det faktum att världens befolkning måste minska sitt miljöavtryck och förbrukningen av naturresurser, enligt FN:s hållbara utvecklingsmål.

Här är det viktigt att tänka på att det inte nödvändigtvis är hållbart att enbart använda avfall och sidoströmmar för produktion – den ursprungliga produktionen från vilken de kommer måste också vara hållbar för att den önskade miljöeffekten ska kunna uppnås.

Nordiska bioekonomipanelen talar för grundläggande förändringar i alla produktionssystem, med det yttersta målet att eliminera allt avfall och undvika negativ inverkan på klimatet och miljön.

Övergången till bioekonomi är tvärsektoriell

Tvärsektoriellt samarbete och partnerskap mellan offentliga och privata aktörer, omfattande industrin, myndigheter och FoU-institutioner, är avgörande för att skapa en fungerande bioekonomi. Ett exempel på sådant samarbete är ett strategiskt innovationsprogram med målet att göra Sverige till en fullfjädrad bioekonomi fram till 2050.

Målet är noll avfall och en koldioxidfri ekonomi

Samarbeta-kategorin beskriver därtill exempelfall där lokala och regionala samhällen tillämpar bioekonomi för att skapa nya inkomstströmmar och sträva efter koldioxidfria ekonomier med noll avfall.

De här fallen är utmärkta exempel på den typen av samarbete mellan myndigheter, producenter över hela värdekedjan och, inte minst, ansvarsfulla konsumenter, som är avgörande i utvecklingen mot mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

För att lyckas måste vi ha modet att tänka på ett helt nytt sätt, hitta nya lösningar och möten i samarbeten som överskrider sektorer och involverar partner som vi aldrig trodde vi skulle samverka med

Strategiförslaget klart 2017

Nordiska bioekonomipanelen arbetar för närvarande med sitt förslag till en gemensam nordisk bioekonomistrategi som kommer att presenteras inom 2017 och undertecknas av de nordiska samarbetsministrarna. Exempelkatalogen ”Nordic bioeconomy – 25 cases for a sustainable change” är en viktig del av strategiarbetet. Enligt Hörður G. Kristinsson, panelens ordförande, är tvärsektoriellt samarbete och innovation nycklar:

”För att lyckas måste vi ha modet att tänka på ett helt nytt sätt, hitta nya lösningar och möten i samarbeten som överskrider sektorer och involverar partner som vi aldrig trodde vi skulle samverka med.”

Läs den nya publikationen:

• Nordic Bioeconomy – 25 cases for sustainable change